Tesseract OCR and some Telugu Training files

TESSDATA
tesseract అనేది cpu అయితే, దానికి కావలసిన memory యే tessdata.
ఒక భషలో training ఇవ్వడమంటేనే, ఆ భాషలో ఈ tessdataని తయారు చేయడమన్నమట.

తెలుగు భాషా ఫాంట్‌ కోసం tesseract OCR ని శిక్షణ ఇవ్వడం అనేది శిక్షణ డేటాను సృష్టించడం మరియు దానిని ఉపయోగించి కస్టమ్ మోడల్‌ను నిర్మించడం. ఈ ప్రక్రియ యొక్క వివరణ ఇక్కడ ఉంది:

వివిధ గిటాబ్ సోర్స్ల ద్వారా ద్వారా పొందిన డేటాను ఇక్కడ ఉంచాను ఆయా ఫైల్స్ దింపుకొని పరీక్షించుకోవచ్చు వీటి ద్వారా వచ్చే తప్పులకు నాకు సంబంధం లేదు. నేను నిమిత్త మాత్రుడను 🙂

లంకె: https://drive.google.com/drive/folders/1_SQn95c1nh38vcmvEvcTu_WlcpYrkN_c?usp=drive_link

ఇది కూడా చూడండి నేను పరీక్షించినప్పుడు అంత అద్భుతంగా కనపడలేదు: https://indic-ocr.github.io/tessdata/

1. శిక్షణ డేటా సిద్ధం చేయడం:

  • చిత్ర ఫైళ్ళు: కొత్త తెలుగు ఫాంట్‌లో టెక్స్ట్ నమూనాలను కలిగి ఉన్న చిత్ర ఫైళ్ళను (TIFF ఫార్మాట్ ఉత్తమం) సృష్టించండి. టెక్స్ట్ వివిధ అక్షరాలను కలిగి ఉందని నిర్ధారించుకోండి, వీటిలో అప్పర్‌కేస్ మరియు లోయర్‌కేస్ అక్షరాలు, సంఖ్యలు, వీడియోపంక్తులు మరియు సాధారణ తెలుగు చిహ్నాలు ఉంటాయి.
  • బాక్స్ ఫైళ్ళు: ప్రతి చిత్రానికి బాక్స్ ఫైళ్ళను సృష్టించడానికి jTessBoxEditor వంటి సాధనాన్ని ఉపయోగించండి. ఈ బాక్స్ ఫైళ్ళు చిత్రంలోని ప్రతి అక్షరం చుట్టూ ఉన్న బౌండింగ్ బాక్స్‌లను నిర్వచిస్తాయి, వీటిని టెసెరక్ట్ నేర్చుకోవడానికి ఉపయోగిస్తుంది.

2. టెసెరక్ట్ శిక్షణ:

  • టెసెరక్ట్ శిక్షణ సాధనాలు: imagick మరియు leptonica వంటి టెసెరక్ట్ శిక్షణ సాధనాలు మీకు అవసరం. సంస్థాపన సూచనల కోసం టెసెరక్ట్ డాక్యుమెంటేషన్‌ను చూడండి.
  • శిక్షణ స్క్రిప్ట్: టెసెరక్ట్‌ని శిక్షణ ఇవ్వడానికి వివిధ పద్ధతులు ఉన్నాయి. ఇక్కడ రెండు సాధారణ పద్ధతులు ఉన్నాయి:
    • లెగసీ శిక్షణ: మీ చిత్రం మరియు బాక్స్ ఫైళ్ళ నుండి traineddata ఫైల్‌ను జనరేట్ చేయడానికి tesseract మరియు lstmtraining వంటి టెసెరక్ట్ శిక్షణా 명령లను ఉపయోగించండి. వివరణాత్మక సూచనల కోసం https://stackoverflow.com/questions/41295527/tesseract-training-for-a-new-font వంటి వనరులను చూడండి.

Stuff Required for Telugu Training
1) You need to give the program a *.box,*.tiff file pair, the tiff file contains all the possible characters (as an image), and the box file contains co-ordinates of the boxes and the characters corresponding to the tiff file.

Eg:-
Image and Box file contents
sample telugu text

కే 29 115 50 154
్య 49 94 67 135
క్రై 81 79 114 150
క్ష్య 142 94 181 148
ప్రే 28 25 56 78
జ్ఞ 82 14 110 61
ఋ 141 36 204 62
As seen in Box File viewer

A *.box file viewer is one of many programs written by OCR enthusiasts for the sake of easy manipulation of box files. CowBoxer is one of them.

ఇలా చేసిన కొన్ని ఫైలు ఇక్కడి నుంచి దింపుకోవచ్చు మీరు ఓసిఆర్ చేయాలనుకున్న టెక్స్టనుంచి వివిధ ట్రైన్ తెలుగు డేటా ద్వారా పరీక్షించి అవసరమైనది ఎంపిక చేసుకోవచ్చు

లింకు:

పంచరత్న కృతులు Telugu and English lyrics

త్యాగరాజ స్వామి ఐదు కృతులలో స్వరపరిచిన అనేక కీర్తనలను సాధారణంగా పంచరత్న కృతులు అంటారు. వీటిలో అత్యంత విశిష్టమైన ఐదు వాటిని ఘనరాగపంచరత్నకీర్తనలు లేదా పంచరత్నాకృతులు లేదా త్యాగరాజపంచరత్నకృతి అంటారు . ఈ పంచరత్నాకృతికి ఉపయోగించే ఐదు రాగాలూ ఘన రాగాలే. అందుకే ఈ పంచరత్నకృతులను ‘ ఘనరాగపంచరత్నకృతులు’ అని కూడా అంటారు పంచరత్న కృతులు త్యాగరాజు కర్ణాటాక సంగీతానికి అందించిన ఐదు రత్నాల వంటి కీర్తనలు.

త్యాగయ్య వారి పంచ రత్న కీర్తనలు వరుసలో (ఇంగ్లీషు లిపి నుండి వ్రాయబడినది, కనుక తప్పులు ఉన్నచో క్షమించి సరిదిద్దగలరు )

  1. జగదానందకారక – నాట రాగం
  2. దుడుకుగల నన్నే – గౌళ రాగం
  3. సాధించనే ఓ మనసా – అరభి రాగం
  4. కనకనరుచిరా – వరాళి రాగం
  5. ఎందరోమహానుభావులు – శ్రీ రాగం

జగదానందకారక – నాట రాగం ఆది taalam
జగదానందకారక జయ జానకీ ప్రాణనాయక
గగనాధిప సత్కులజ రాజరాజేశ్వర
సుగుణాకర సురసేవ్య భవ్యదాయక సదా సకల
॥జగ॥
అమర తారక నిచయ కుముదహిత పరిపూర్ణానఘ
సురాసురభూజ దధిపయోధి వాసహరణ
సుందరతరవదన సుధామయ వచోబృంద గోవింద
సానంద మావరాజరాప్త శుభకరానేక
॥జగ॥
నిగమ నిరజామృతజ పోషకానిమషవైరి
వారిది సమీరణ ఖగతురంగ సత్కవి హృదాలయ
అగణిత వానరాధిప నతాంఘ్రియుగ
॥జగ॥
ఇంద్రనీలమణి సన్ని భావఘన
చంద్ర సూర్యనయనా ప్రమేయ వా-
గీంద్ర జనక సకలేశ శుభ్ర నా-
గేంద్ర శయన శమనవైరి సన్నుత

॥జగ॥
పాద విజిత మౌనిశాప సవ పరి-
పాల వరమంత్రగ్రహణలోల
పరమశాంతచిత్త జనకజాధిప
సరోజభవ వరదాఖిల
॥జగ॥
సృష్టిస్థిత్యంతకారక అమిత-
కామితఫలద అసమానగాత్ర
శచీపతి నుతాబ్ధిమదహర
అనురాగ రాగరాజిత కథాసారహిత
॥జగ॥

సజ్జనమానసాబ్ధి సుధాకర
కుసుమ విమాన సురసారిపుకరాబ్జ
లాలిత చరణ అవగుణాసుర-
గణమదహరణ సనాతనాజ నుత
॥జగ।।

ఓంకార పంజరకీర పురహర
సరోజ భవ కేశవవాది రూప
వాసవ రిపు జనకాంతక కలాధర
కలాధరాప్త ఘృణాకర
శరణాగత జనపాలన సుమనోరమణ
నిర్వికార నిగమ సారతర
॥జగ॥
కరధృత శరజాలాసుర మదాపహరణావనీసుర సురావన
కనీన బిలజ మౌనికృత చరిత్ర సన్నుత శ్రీ త్యాగరాజ సన్నుత
॥జగ॥

పురాణపురుష నృవరాత్మజాశ్రిత-
పరాధీన ఖరవిరాధరావణ
విరావణ అనఘ పరాశర మనో-
హరావికృత త్యాగరాజసన్నుత
॥జగ॥

అగణితగుణ కనకచేల సారవిదళన
అరుణాభ సమాచరణ
అపారమహిమాద్భుత సుకవిజన-
హృత్సదన సురమునిగణిత విహిత
కలశనీరనిధిజారమణ పాపగజనృసింహ
వర త్యాగరాజాదినుత

॥జగ॥
jagadaanaMdakaaraka jaya jaanakee praaNanaayaka
gaganaadhipa satkulaja raajaraajaeSvara
suguNaakara surasaevya bhavyadaayaka sadaa sakala
॥ jaga॥
amara taaraka nichaya kumudahita paripoorNaanagha
suraasurabhooja dadhipayOdhi vaasaharaNa
suMdarataravadana sudhaamaya vachObRMda gOviMda
saanaMda maavaraajaraapta Subhakaraanaeka
॥ jaga॥
nigama nirajaamRtaja pOshakaanimashavairi
vaaridi sameeraNa khagaturaMga satkavi hRdaalaya
agaNita vaanaraadhipa nataaMghriyuga
॥ jaga॥
iMdraneelamaNi sanni bhaavaghana
chaMdra sooryanayanaa pramaeya vaa-
geeMdra janaka sakalaeSa Subhra naa-
gaeMdra Sayana Samanavairi sannuta
॥ jaga ॥
paada vijita mauniSaapa sava pari-
paala varamaMtragrahaNalOla
paramaSaaMtachitta janakajaadhipa
sarOjabhava varadaakhila
॥ jaga॥
sRshTisthityaMtakaaraka amita-
kaamitaphalada asamaanagaatra
Sacheepati nutaabdhimadahara
anuraaga raagaraajita kathaasaarahita
॥ jaga॥
sajjanamaanasaabdhi sudhaakara
kusuma vimaana surasaaripukaraabja
laalita charaNa avaguNaasura-
gaNamadaharaNa sanaatanaaja nuta
॥ jaga॥
OMkaara paMjarakeera purahara
sarOja bhava kaeSavavaadi roopa
vaasava ripu janakaaMtaka kalaadhara
kalaadharaapta ghRNaakara
SaraNaagata janapaalana sumanOramaNa
nirvikaara nigama saaratara
॥ jaga ॥
karadhRta Sarajaalaasura madaapaharaNaavaneesura suraavana
kaneena bilaja maunikRta charitra sannuta Sree tyaagaraaja sannuta
॥ jaga ॥
puraaNapurusha nRvaraatmajaaSrita-
paraadheena kharaviraadharaavaNa
viraavaNa anagha paraaSara manO-
haraavikRta tyaagaraajasannuta
॥ jaga॥
agaNitaguNa kanakachaela saaravidaLana
aruNaabha samaacharaNa
apaaramahimaadbhuta sukavijana-
hRtsadana suramunigaNita vihita
kalaSaneeranidhijaaramaNa paapagajanRsiMha
vara tyaagaraajaadinuta
॥ jaga॥
గౌళ – ఆది

దుడుకుగల నన్నే దొరకొడుకు బ్రోచురా ఎంతో
॥దుడుకు॥

కడు దుర్విషయాకృష్టుడై గడియ గడియకు నిండారు
॥దుడుకు॥

శ్రీవనితా హృత్కుముదాబ్జ, అవాఙ్మానసగోచర
సకల భూతములయందు నీవై యుండగా మదిలేక బోయిన
॥దు॥

చిఱుతప్రాయములనాడే, భజనామృత రసవిహీన కుతర్కుడైన

॥దు॥

పరధనముల కొఱకు నొరుల మది
కరగబలికి కడుపునింప తిరిగినట్టి

॥దు॥

తన మదిని భువిని సౌఖ్యపు జీ-
వనమె యనుచు సదా దినములు గడిపే

॥దు॥

తెలియని నటవిట క్షుద్రులు వనితలు
స్వవశమవుట కువదిశించి,
సంతసిల్లి స్వరలయంబు లెఱుంగకను
శిలాత్ములై సుభక్తులకు సమానమను

॥దు॥

దృష్టికి సారంబగు లలనా సదనార్భక
సేవామిత ధనాదులను,
దేవాదిదేవ నెర నమ్మితి గాకను
నీ పదాబ్జ భజనంబు మఱచిన

॥దు॥

చక్కని ముఖకమలంబును సదా
నా మదిలో స్మరణ లేకనే
దుర్మదాంధ జనులకోరి పరి-
తాపములచేదగిలి నొగిలి
దుర్విషయ దురాసలను రోయలేక
సతత మపరాధినయి, చపలచిత్తుడనైన

॥దు॥

మానవతను దుర్లభమనుచు నెంచి
పరమానంద మొందలేక,
మదమత్సర కామలోభమోహాలకు
దాసుడయి మోసబోతిగాక,
మొదటి కులజుడగుచు భువివి
శూద్రుల పనులు సల్పుచునుంటినిగాక,
నరాధములును రోయ రసవిహీన-
మయినను సాధింప తారుమారు
సతులకు కొన్నాళ్ళస్తికై సుతులకి కొన్నాళ్ళు
ధనపతులకై తిరిగితినయ్య
త్యాగరాజాప్త ఇటువంటి

॥దు॥
gauLa – aadi
duDukugala nannae dorakoDuku brOchuraa eMtO
duDuku
kaDu durvishayaakRshTuDai gaDiya gaDiyaku niMDaaru
duDuku
Sreevanitaa hRtkumudaabja, avaa~mmaanasagOchara
sakala bhootamulayaMdu neevai yuMDagaa madilaeka bOyina
du
chi~rutapraayamulanaaDae, bhajanaamRta rasaviheena kutarkuDaina
du
paradhanamula ko~raku norula madi
karagabaliki kaDupuniMpa tiriginaTTi
du
tana madini bhuvini saukhyapu jee-
vaname yanuchu sadaa dinamulu gaDipae
du
teliyani naTaviTa kshudrulu vanitalu
svavaSamavuTa kuvadiSiMchi,
saMtasilli svaralayaMbu le~ruMgakanu
Silaatmulai subhaktulaku samaanamanu
du
dRshTiki saaraMbagu lalanaa sadanaarbhaka
saevaamita dhanaadulanu,
daevaadidaeva nera nammiti gaakanu
nee padaabja bhajanaMbu ma~rachina
du
chakkani mukhakamalaMbunu sadaa
naa madilO smaraNa laekanae
durmadaaMdha janulakOri pari-
taapamulachaedagili nogili
durvishaya duraasalanu rOyalaeka
satata maparaadhinayi, chapalachittuDanaina
du
maanavatanu durlabhamanuchu neMchi
paramaanaMda moMdalaeka,
madamatsara kaamalObhamOhaalaku
daasuDayi mOsabOtigaaka,
modaTi kulajuDaguchu bhuvivi
Soodrula panulu salpuchunuMTinigaaka,
naraadhamulunu rOya rasaviheena-
mayinanu saadhiMpa taarumaaru
satulaku konnaaLLastikai sutulaki konnaaLLu
dhanapatulakai tirigitinayya
tyaagaraajaapta iTuvaMTi
du
ఆరభి – ఆది
సాధించెనే ఓ మనసా ॥ సాధించెనే॥

బోధించిన సన్మార్గ వచనముల
బొంకుజేసి తాబట్టిన పట్టు ॥సాధించెనే॥

సమయానికి తగు మాటలాడెనే
దేవకీ వసుదేవుల నేగించినటు ॥సమయానికి॥


రంగేశుడు సద్గంగా జనకుడు,
సంగీత సంప్రదాయకుడు, ॥సమయానికి॥


గోపీజన మనోరథ మొసంగలేకనే
గేలియు జేసేవాడు ॥సమయానికి॥


వనితల సదా సొక్కజేయుచును
మ్రొక్క జేసే పరమాత్ము డదియుగాక,
యశోదతనయుడంచు ముదంబునను
ముద్దుబెట్ట నవ్వుచుండు హరి ॥సమయానికి॥


పరమ భక్తవత్సలుడు
సగుణపారావారుండా జన్మ మ
నఘ డీ కలిబాధల దీర్చువా డనుచు
నే హృదంబుజమున జూచుచుండగ
॥సమయానికి॥


హరే! రామచంద్ర రఘుకులేశ మృదుసుభాష
శేషశయన పరనారీ సోదరాజ విరాజ తురగ రాజ
రాజనుత నిరామయాప ఘన సరసీరుహదళాక్ష
యనుచు వేడుకొన్నను తా బ్రోవకను
॥సమయానికి॥

శ్రీ వేంకటేశ సుప్రకాశ సర్వోన్నత సజ్జసమానస
నికేతన కనకాంబరధర లసన్మకుట కుండల విరాజిత
హరేయనుచు నే పొగడగా త్యాగరాజగేయుడు
మానవేంద్రుడయిన రామచంద్రుడు
॥సమయానికి॥

సద్భక్తులనడతలిట్లనెనే
అమరికగా నా పూజ కొనెనే అలుగవద్దనెనే
విముఖులతో జేరబోకుమనెనే, వెతగల్గిన తాళుకొమ్మనెనే
దమశమాది సుఖదాయకుడగు
శ్రీ త్యాగరాజ నుతుడు చెంతరాకనే
॥సాధించెనే॥
aarabhi – aadi
saadhiMchenae O manasaa  saadhiMchenae
bOdhiMchina sanmaarga vachanamula
boMkujaesi taabaTTina paTTu saadhiMchenae
samayaaniki tagu maaTalaaDenae
daevakee vasudaevula naegiMchinaTu samayaaniki
raMgaeSuDu sadgaMgaa janakuDu,
saMgeeta saMpradaayakuDu, samayaaniki
gOpeejana manOratha mosaMgalaekanae
gaeliyu jaesaevaaDu samayaaniki
vanitala sadaa sokkajaeyuchunu
mrokka jaesae paramaatmu Dadiyugaaka,
yaSOdatanayuDaMchu mudaMbunanu
muddubeTTa navvuchuMDu hari samayaaniki
parama bhaktavatsaluDu
saguNapaaraavaaruMDaa janma ma
nagha Dee kalibaadhala deerchuvaa Danuchu
nae hRdaMbujamuna joochuchuMDaga
samayaaniki
harae! raamachaMdra raghukulaeSa mRdusubhaasha
SaeshaSayana paranaaree sOdaraaja viraaja turaga raaja
raajanuta niraamayaapa ghana saraseeruhadaLaaksha
yanuchu vaeDukonnanu taa brOvakanu
samayaaniki
Sree vaeMkaTaeSa suprakaaSa sarvOnnata sajjasamaanasa
nikaetana kanakaaMbaradhara lasanmakuTa kuMDala viraajita
haraeyanuchu nae pogaDagaa tyaagaraajagaeyuDu
maanavaeMdruDayina raamachaMdruDu

samayaaniki
sadbhaktulanaDataliTlanenae
amarikagaa naa pooja konenae alugavaddanenae
vimukhulatO jaerabOkumanenae, vetagalgina taaLukommanenae
damaSamaadi sukhadaayakuDagu
Sree tyaagaraaja nutuDu cheMtaraakanae
saadhiMchenae
వరాళి – ఆది


కనకన రుచిరా కనకవసన! నిన్ను
॥కనకన॥
దినదినమును మనసున చదువున నిన్ను
॥కనకన॥

పాలుగారు మోమున శ్రీ య-
పార మహిమ దనరు నిన్ను
॥కనకన॥

కలకలమను ముఖకళగలిగిన సీత
కులుకుచు నోరకన్నులను జూచె నిన్ను


॥కనకన॥


బాలార్కాభ! సుచేల! మణిమయ
మాలాలంకృత కంధర! సరసిజాక్ష! వర క
పోల సురుచిర కిరీటధర! సతతంబు మనసారగ
॥కనకన॥


సాపత్నీ మాతయౌ సురుచివే
కర్ణశూల మైనమాట వీనుల
చురుక్కున తాళక శ్రీహరిని
ధ్యానించి సుఖింపగలేదా యటు
॥కనకన॥


మృగమదలామ శుభనిటల
వరజటాయు మోక్షఫలద
పవమానసుతుడు నీదు మహిమదెల్ప సీత
తెలిసి వలచి సొక్క లేదా రీతి నిన్ను
॥కనకన॥


సుఖాస్పధ విముఖాంబుధర పవన విదేహమానస
విహారాప్త సురభూజ మానితగుణాంక! చిదానంద!
ఖగతురంగ ధృతరథాంగ! పరమదయాకర!
కరుణారస వరుణాలయ! భయాపహర! శ్రీరఘుపతే!

॥కనకన॥


ప్రేమమీఱు కరముల నీదుపాదకమలము
బట్టుకొనువాడు సాక్షి రామనామ రసికుడు కైలాస
సదనుడు సాక్షి మఱియు నారద పరాశర శుకశౌనక
పురందర నగజాధరజ ముఖ్యులు సాక్షి గాద!
సుందరేశ! సుఖకలశాంబుధివాసా! శ్రితులకే
॥కనకన॥
సతతము ప్రేమ పూరితుడగు త్యాగరాజ
నుత! ముఖజిత కుముద! హిత! వరద! నిన్ను
॥కనకన॥
varaaLi – aadi
kanakana ruchiraa kanakavasana! ninnu
kanakana
dinadinamunu manasuna chaduvuna ninnu
kanakana
paalugaaru mOmuna Sree ya-
paara mahima danaru ninnu
kanakana
kalakalamanu mukhakaLagaligina seeta
kulukuchu nOrakannulanu jooche ninnu
kanakana
baalaarkaabha! suchaela! maNimaya
maalaalaMkRta kaMdhara! sarasijaaksha! vara ka
pOla suruchira kireeTadhara! satataMbu manasaaraga
kanakana
saapatnee maatayau suruchivae
karNaSoola mainamaaTa veenula
churukkuna taaLaka Sreeharini
dhyaaniMchi sukhiMpagalaedaa yaTu
kanakana
mRgamadalaama SubhaniTala
varajaTaayu mOkshaphalada
pavamaanasutuDu needu mahimadelpa seeta
telisi valachi sokka laedaa reeti ninnu
kanakana
sukhaaspadha vimukhaaMbudhara pavana vidaehamaanasa
vihaaraapta surabhooja maanitaguNaaMka! chidaanaMda!
khagaturaMga dhRtarathaaMga! paramadayaakara!
karuNaarasa varuNaalaya! bhayaapahara! Sreeraghupatae!
kanakana
praemamee~ru karamula needupaadakamalamu
baTTukonuvaaDu saakshi raamanaama rasikuDu kailaasa
sadanuDu saakshi ma~riyu naarada paraaSara SukaSaunaka
puraMdara nagajaadharaja mukhyulu saakshi gaada!
suMdaraeSa! sukhakalaSaaMbudhivaasaa! Sritulakae
kanakana
satatamu praema poorituDagu tyaagaraaja
nuta! mukhajita kumuda! hita! varada! ninnu
kanakana

శ్రీ – ఆది
పల్లవి:
ఎందరో మహానుభావు లందరికి వందనము ఎం..
అను పల్లవి:
చందురు వర్ణుని యంద చందమును హృదయార
విందమునఁ జూచి బ్రహ్మానంద మనుభవించు వా రెం..
చరణము(లు):
సామగానలోల మనసిజలావణ్య ధన్యమూర్ధన్యు లెం..
మానస వనచరవర సంచారము సలిపి
మూర్తి బాగుగఁ బొడగనెడు వా రెం..
సరగున పాదములకు స్వాంతమను
సరోజమును సమర్పణము జేయు వా రెం..
పతితపావనుఁడగు పరాత్పరుని గురించి
పరమార్థమగు నిజమా
ర్గముతోను బాడుచును సల్లాపముతో
స్వరలయాది రాగములఁ దెలియు వా రెం..
హరిగుణ మణిమయ సరములు గళమున
శోభిల్లు భక్తకోటు లిలలో
తెలివితోఁ జెలిమితోఁ గరుణ గల్గి
జగమెల్లను సుధా దృష్టిచే బ్రోచు వా రెం..
హొయలుమీర నడలు గల్గు సరసుని
సదాకనులఁ జూచుచును పులక శ
రీరులై యానందపయోధి నిమగ్నులై
ముదంబునను యశము గల వా రెం..
పరమ భాగవత మౌనివర శశి
విభాకర సనక సనందన
దిగిశ సుర కింపురుష కనకకశిపు
సుత నారద తుంబురు
పవనసూను బాలచంద్రధర శుక
సరోజభవ భూసురవరులు
పరమపావనులు ఘనులు శాశ్వతులు
కమలభవ సుఖము సదానుభవులు గాక ఎం..
నీ మేని నామ వైభవంబులను
నీ పరాక్రమ ధై
ర్యముల శాంత మానసము నీవులను
వచన సత్యమున రఘువర నీయెడ
సద్భక్తియు జనించకను దుర్మతములను
కల్ల జేసినట్టి నీమది
నెఱింగి సంతతంబునను గుణ భజనా
నంద కీర్తనము జేయు వా రెం..
భాగవత రామాయణ గీతాది
శ్రుతి శాస్త్ర పురాణపు
మర్మముల\న్‌ శివాది షణ్మతముల
గూఢముల\న్‌ ముప్పదిముక్కో
టి సురాంతరంగముల భావంబుల
నెఱిఁగి భావ రాగ లయాది సౌఖ్య
ముచే చిరాయువు గలిగి నిరవధి సుఖాత్ములై
త్యాగరాజాప్తులైన వా రెం..
ప్రేమ ముప్పిరి గొను వేళ
నామము దలచువారు
రామభక్తుఁడైన త్యాగ
రాజనుతుని నిజదాసులైన వా రెం..
Sree – aadi
pallavi:
eMdarO mahaanubhaavu laMdariki vaMdanamu eM..
anu pallavi:
chaMduru varNuni yaMda chaMdamunu hRdayaara
viMdamuna@M joochi brahmaanaMda manubhaviMchu vaa reM..

charaNamu(lu):

saamagaanalOla manasijalaavaNya dhanyamoordhanyu leM..
maanasa vanacharavara saMchaaramu salipi
moorti baaguga@M boDaganeDu vaa reM..
saraguna paadamulaku svaaMtamanu
sarOjamunu samarpaNamu jaeyu vaa reM..
patitapaavanu@MDagu paraatparuni guriMchi
paramaarthamagu nijamaa
rgamutOnu baaDuchunu sallaapamutO
svaralayaadi raagamula@M deliyu vaa reM..
hariguNa maNimaya saramulu gaLamuna
SObhillu bhaktakOTu lilalO
telivitO@M jelimitO@M garuNa galgi
jagamellanu sudhaa dRshTichae brOchu vaa reM..
hoyalumeera naDalu galgu sarasuni
sadaakanula@M joochuchunu pulaka Sa
reerulai yaanaMdapayOdhi nimagnulai
mudaMbunanu yaSamu gala vaa reM..
parama bhaagavata maunivara SaSi
vibhaakara sanaka sanaMdana
digiSa sura kiMpurusha kanakakaSipu
suta naarada tuMburu
pavanasoonu baalachaMdradhara Suka
sarOjabhava bhoosuravarulu
paramapaavanulu ghanulu SaaSvatulu
kamalabhava sukhamu sadaanubhavulu gaaka eM..
nee maeni naama vaibhavaMbulanu
nee paraakrama dhai
ryamula SaaMta maanasamu neevulanu
vachana satyamuna raghuvara neeyeDa
sadbhaktiyu janiMchakanu durmatamulanu
kalla jaesinaTTi neemadi
ne~riMgi saMtataMbunanu guNa bhajanaa
naMda keertanamu jaeyu vaa reM..
bhaagavata raamaayaNa geetaadi
Sruti Saastra puraaNapu
marmamula\n^ Sivaadi shaNmatamula
gooDhamula\n^ muppadimukkO
Ti suraaMtaraMgamula bhaavaMbula
ne~ri@Mgi bhaava raaga layaadi saukhya
muchae chiraayuvu galigi niravadhi sukhaatmulai
tyaagaraajaaptulaina vaa reM..
praema muppiri gonu vaeLa
naamamu dalachuvaaru
raamabhaktu@MDaina tyaaga
raajanutuni nijadaasulaina vaa reMdaro mahaanubhaavu laMdariki vaMdanamu

Books and Journals e-Resources (Open Access)

e-Bookse-JournalsIndian e-Learning Resourcese-Thesis
National Academic PressDirectory of Open Access JournalsNDL of IndiaNetworked Digital Library of Theses and Dissertations (NDLTD)
Open Textbook LibraryE-Journals through Highwire.Stanford.eduMHRDs Virtual LabsOpen Access ProQuest Dissertations & Theses (PQDT Open)
Open Knowledge RepositoryInternational Journal of Computer Science IssuesNPTEL Courses
NPTEL Videos Subject Wise 
Shodhganga -ETD Repository of Indian Universities
Open Research LibraryE-Journals in BioinformationSWAYAMOpen Access Thesis and Dissertations
eBooks ReadIndian Academy of Sciences (IAS)Vidya Mitra
O’Reilly’s CD bookshelf docstoreFree On-line Chemistry journalsInternational e-Learning ResourcesOther Resources
UCL PressRePEc (Research Papers in Economics)MIT OpenCourseWareHathi Trust Digital Library
American Mathematical Society (AMS)Wiley Browse Journals Carnegie MellonInternational Children’s Digital Library
Gutenberg – worlds greatest fiction booksTaylor & Francis Online Open Journals World Lecture ProjectDirectory of Open Access Repositories
Open Access books on JSTOR(MDPI) Multidisciplinary Digital Publishing Institute Open Access Journals Online NEWSPapers
Directory of Open Access Books
Online Access to Oxford English Dictionary
తెలుగు గ్రంథాలయంDevullu Free Booksఉచిత గురుకుల విద్య ఫౌండేషన్తిరుమల తిరుపతి దేవస్థానం
శ్రీ రామకృష్ణ సేవా సమితిగీతా ప్రెస్
Telugu SaahithyamArchive .ORG Telugu BooksTelugu Storys

నేను మారుతున్నాను – అజ్ఞాత రచయిత

చాలా కాలం తరువాత నా మిత్రుడు కలిస్తే ఏరా చాలా ఏళ్ళు వచ్చాయి మనకి, వయస్సు తో పాటు ఏమైనా ఆలోచనలో కూడా మార్పు వచ్చిందా అని క్యాజువల్ గా అడిగాను. అప్పుడు అతను అన్నాడు.

అవును నేను మారుతున్నాను

తల్లిదండ్రులను, బంధువులను, భార్యను, పిల్లలను స్నేహితులను, రాజకీయ నాయకులని, సినెమా హీరోలని ఇన్నాళ్లు ప్రేమించాను.ఇప్పుడిప్పుడే నన్ను నేను ప్రేమించుకోవడం మొదలు పెట్టాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

నేనేమీ ప్రపంచ పటాన్ని కాదు, ప్రపంచాన్నంతా నేనే ఉద్ధరించాలని అనుకోవటం లేదు. ఎదుటి వాళ్ళ లో లోపాలని చూసే ముందు నాలో లోపాలని సవరించుకోవాలి అనుకుంటున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

ఇంతకముందు ఏ పని చేయాలన్నా సమాజం ఏమనుకుంటుందో అని నామోషీ గా భావించేవాడిని. సమాజానికే ఇజ్జత్ లేదు, దాని గురించి ఆలోచించటం మానేసి నేను ఏమనుకుంటున్నానో దానికి ఎక్కువ ప్రాధాన్యత ఇస్తున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

కూరగాయల వాళ్లతో, పండ్ల కొట్ల వాళ్ళతో బేరాలు ఆడటం మానేశాను. వాళ్లకు నాలుగు రూపాయలు ఎక్కువ ఇచ్చినంత మాత్రాన నేను పెద్దగా నష్టపోయేది ఏమీ లేదని తెలుసుకున్నాను.ఆ డబ్బులు వాళ్ల పిల్లల స్కూల్ ఫీజు కన్నా పనికి వస్తాయి కదా అని అనుకుంటున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

ఒకప్పుడు నేను ప్రత్యేకమైనవాడిని అనుకునేవాడిని. శతకోటి లింగాలలో మనం ఒక బోడి లింగం మాత్రమే. ఈ భూమి మీద కొన్ని లక్షల, కోట్ల గొప్ప వాళ్ళు, వీరులు జన్మించి చనిపోయారు. ఏదో ఒకరోజు మనం కూడా పోతాం. జీవితం లో జీవితం ని మించిన గొప్పది, విలువైనదీ ఏమీ లేదు అని తెలుసుకున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

గతం లో ఫేస్ బుక్ లో వ్యతిరేక కామెంట్స్ పెడితే వాదించేవాడిని. ఇప్పుడు మీ అభిప్రాయాన్ని గౌరవిస్తున్నాను అని చెప్పి ఊరుకుంటున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

ఒకప్పుడు ఇతరులు ఏ మాట అన్నా బాధ పడేవాడిని, ఇంకా ఎవరెవరు మన గురించి ఏమనుకుంటున్నారో తెలుసుకోటానికి ప్రయత్నించేవాడిని. ఇప్పుడు ఇతరుల మాటలకి నవ్వి ఊరుకుంటున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

కొందరు జనాలు ఎందుకు ఇలా ప్రవర్తిస్తున్నారు అనుకొని బుర్ర పాడుచేసుకునేవాడిని.ఇప్పుడు ఎవరి చదువు, పెరిగిన పరిస్థితులు, అవగాహన, ఏర్పరచుకున్న అభిప్రాయాలు, వాళ్ళ జీవన ప్రయాణం ని బట్టి వాళ్ళు ఉంటారు. మనుష్యులుగా పుట్టినంత మాత్రాన అందరూ మనుష్యులు కాదు, రక రకాలుగా ఉంటారు; వైవిధ్యం ఉంటుంది, ఉండాలి కూడా అని తెలుసుకున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

ఒకప్పుడు డబ్బు ది ఏముంది, కొండాపూర్ లో కుక్కని కొట్టినా డబ్బులు వస్తై అనుకునేవాడిని. ఇప్పుడు విలువలతో పాటు డబ్బు కూడా చాలా అవసరం అని తెలిసుకున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

ఒకప్పుడు ఎవరైనా వచ్చి మా నాన్నకి శుభలేఖ ఇస్తే మనకి సెపరేట్ గా ఇవ్వలేదు కదా, మనల్ని పేరు పెట్టి పిలవలేదు అని ఆ పెండ్లి కి వెళ్ళేవాడిని కాదు. ఇప్పుడు వెధవలని కూడా అప్పుడప్పుడూ వెళ్ళి కలిసి వస్తున్నాను, లేకపోతే అసమర్ధుని జీవయాత్ర లో సీతారామారావు లా మిగిలిపోతాం అని తెలుసుకున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

నాకు చాలా విషయాల మీద అవగాహన ఉంది, నేను ఉత్తముడిని అనుకునేవాడిని. ప్రతి ఒక్కరూ మనలాగే ఉంటారు, చాలా విషయాల్లో నేనే వెనకబడి ఉన్నాను, నేను తెలుసుకోవాల్సింది, నేర్చుకోవాల్సింది చాలా ఉంది.

అవును నేను మారుతున్నాను

టాక్సీ డ్రైవర్ దగ్గర చిల్లర కోసం తగాదా పడటం లేదు, ఆ కాస్త చిల్లర అతని మొహంలో నవ్వులు పూయించడం నాకు ఆనందంగా ఉంది. ఏదేమైనా జీవిక కోసం నాకన్నా ఎంతో కష్ట పడుతున్నాడు అతను.

అవును నేను మారుతున్నాను

ఒకప్పుడు జనాల మాటల్ని నమ్మేవాడిని. రూపాయి ఖర్చుపెట్టకుండా రాజకీయం చేశాను అని చెప్పినా గుడ్డిగా నమ్మేవాడిని.ఇప్పుడు పనులని బట్టి మాత్రమే కాకుండా దానివెనక వారి ఆలోచనలని బట్టి జనాలని నమ్ముతున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

చెప్పిందే ఎందుకు చెబుతున్నావ్ అని పెద్దవాళ్ళను అడగడం మానేశాను. వాళ్లు గతాన్ని నెమరు వేసుకోవడానికి అది పనికి వస్తుందని గ్రహించాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

తోటివారిలో తప్పు ఉంది అని తెలిసినా వారిని సరిదిద్దే ప్రయత్నం మానుకున్నాను.అందరిని సరైన దారిలో పెట్టే బాధ్యత నా ఒక్కడి భుజాలమీద లేదు అని తెలుసుకున్నాను. సమగ్రత కన్నా ప్రశాంతత ముఖ్యం అని తెలుసుకున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

ఒకప్పుడు జనాలు చేసే మోసాలు చూసి బురదలో పందుల్లా, పెంట మీద పురుగుల్లా, కొండాపూర్ లో కుక్కల్లా బతుకుతున్నారు అనుకునేవాడిని. ఇప్పుడు ఉచితంగా ఉదారంగా అభినందనలు అందరిపై కురిపిస్తున్నాను, అది వారితో పాటు నాకు ఆనందాన్నిస్తోంది.

అవును నేను మారుతున్నాను

చొక్కా పై పడ్డ మరకలు చూసి బెంబేలు పడటం మానేశాను.ఆకారం కన్నా వ్యక్తిత్వం ముఖ్యం అని తెలుసుకున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

ఇంతకముందు నేను పట్టిన కుందేలు కి మూడే కాళ్ళు అన్న చందాన ఉండేవాడిని. ఇప్పుడు నిజంగా మూడే కాళ్ళు ఉన్నా, నేను ఏమైనా నాలుగో కాలిని చూడలేకపోతున్నానా అనుకుంటున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

నాకు విలువనివ్వని వారికి దూరం గా జరగడం నేర్చుకున్నాను. వారికి నా విలువ ఏమిటో తెలిసి ఉండకపోవచ్చు కానీ నా విలువ ఎంతో, ఏమిటో నాకు తెలుసు.

అవును నేను మారుతున్నాను

ఎవరైనా నన్ను తీవ్రమైన పోటీ లోకి లాగాలని చూసినప్పుడు ప్రశాంతంగా ఉండటం నేర్చుకున్నాను. నాకు ఎవరితో పోలిక లేదు, పోటీ అవసరం లేదు.

అవును నేను మారుతున్నాను

గతం లో నా అభిప్రాయం మాత్రమే కరక్ట్ అనుకునేవాడిని. ఇప్పుడు అవతలివారి కోణం లో అర్ధం చేసుకుంటున్నాను. ఇతరుల అభిప్రాయాలని, దానివెనక కారణాలని తెలుసుకుని నన్ను నేను సరి చేసుకుంటున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

నా భావావేశాలు నన్ను కలవర పెట్టకుండా చూసుకుంటున్నాను. ఎందుకంటే నన్ను నన్నుగా మనిషిగా నిలబెట్టేవి అవే. ఒక బాంధవ్యాన్ని ఒక సంబంధాన్ని తుంచుకోవడం కన్నా అహంకారాన్ని చంపుకోవడం మంచిదని గ్రహించాను.ఎందుకంటే నా అహంకారం నన్ను ఒంటరి గా నిలబెడుతుంది
సంబంధ బాంధవ్యాలు కొనసాగితే నేను ఎప్పుడూ ఒంటరిని కాదు కదా.

అవును నేను మారుతున్నాను

ప్రతిరోజు అదే చివరి రోజు అన్నట్టుగా బతకడం నేర్చుకున్నాను. నిజానికి ఈరోజే చివరి రోజు కావచ్చు ఏమో..!

అవును నేను మారుతున్నాను

ఒకప్పుడు కొందరిని చాలా ఎక్కువ గా అభిమానించేవాడిని, గౌరవించేవాడిని. మరి కొందరిని అసహ్యించుకునేవాడిని. ఎవర్ని అడ్డంగా కోసినా, నిలువుగా కోసినా కనిపించేవి వాళ్ల అవసరాలు, కోరికలు, గుర్తింపు మాత్రమే అని తెలుసుకొని ఇప్పుడు అందర్నీ మనుష్యులు గానే చూస్తున్నాను.

అవును నేను మారుతున్నాను

నాకేది సంతోషాన్ని ఇస్తుందో అదే చేస్తున్నాను. నా సుఖసంతోషాలకు నేనే…నేను మాత్రమే బాధ్యుడను.

అవును నేను మారుతున్నాను

  • అజ్ఞాత రచయిత

India Public Domain

If the work was released posthumously, its copyright will expire 60 years after the publication date. When a work enters the public domain, it signifies that the majority of works can be freely republished, translated, and adapted into various formats.

Our data compilation incorporates information from diverse sources, including Wikipedia and other online platforms, with certain references provided here.

SARALABALA SARKAR (1866- 1961) Saralabala Sarkar, a Bengali novelist, short story writer, essayist, and poet, actively participated in the Satyagraha movement in British India as a member of the Women Satyagraha Samity. She authored poetry collections such as “Prabaha” in 1904 and “Arghya” in 1938. Her memoir, “Harano Atit,” was published in 1953, and her literary contributions appeared in journals like Antahpur, Bharatbarsa, Jahnabi, Prabasi, Suprabhat, Sahitya Pradip, and Utsaha.

SACHINDRANATH SENGUPTA (1873 – 1961) Sachin Sengupta, a prominent Bengali playwright, directed and produced theatrical plays in Calcutta, India. His notable plays, including “Raktakamal,” “Rashtrabirohi,” “Desher dabi,” and “Sirajdullah,” reflected nationalist fervor. Engaged in the nationalist movement, Sengupta traveled worldwide with a non-governmental troupe. You can listen to his radio play “Yug Yugantar” for a deeper understanding of his artistic contributions.

CHANDRADHAR BARUA (1874 – 1961) Chandradhar Barua, an eminent writer, poet, dramatist, and lyricist from Assam, showcased a satirical stance in his literary works. Inspired by Michael Madhusudan, his notable kavyas include “Meghnad badh,” “Ranjan,” “Bidyut Bikash,” “Kamrup Jiyari,” and “Muktaboli.” Barua served as the second president of the Assam Sahitya Sabha in 1918 and was the founder secretary of Asam Sahitya Sabha Patrika. He also represented India at the 1930 Round Table Conference in London.

BHUPENDRANATH DATTA (1880 – 1961) Bhupendranath Datta, overshadowed by his brother Swami Vivekananda, was a scholar, revolutionary, sociologist, anthropologist, and writer. Joining the Bengal Revolutionary Society, he edited “Jugantar Patrika” and built a strong rapport with Sri Aurobindo. Datta’s political books include “Swami Vivekananda: Patriot-Prophet,” “Aprakasita Rajnitik Itihas,” “Bharater Dvitiya Svadhinatar Sagram,” and more. He played a significant role in India’s political landscape.

NALAM KRISHNA RAO (1881 – 1961) Nalam Krishna Rao, an accomplished Telugu writer, founded Gowthami Grandhalayam and authored works like “Sri Krishnaraya Andhra Vignana Sarwasvamu” and “Jateeya Lokoktulu.” The Nalam Krishna Rao Memorial Award recognizes outstanding Telugu women writers.

CHARU CHANDRA BHATTACHARYA (1883 – 1961) Charu Chandra Bhattacharya, a science teacher and Bengali science writer, preferred the simple dialect Chalit Bhasha in his writings. He contributed to Rabindra Rochonaboli and published books under the Bishwa Vidya Songroho series, focusing on science. Bhattacharya edited magazines, wrote textbooks, and aided Rabindranath Tagore in promoting literacy.

SHAUKAT ALI KHAN FANI BADAYUNI (1883 – 1961) Shaukat Ali Khan, also known as Fani Badayuni, was an Indian Urdu poet. Graduating from Bareilly College, he started composing poetry in his twenties. His notable works include “Baqiyat-e-Fani” (1926) and “Irfaniyat-e-Fani” (1938). He contributed to Urdu literature while working in the field of education.

RATHINDRANATH TAGORE (1888 – 1961) Rathindranath Tagore, son of Rabindranath Tagore, was a versatile personality—educationist, agriculturist, carpenter, architect, writer, painter, and genetics teacher. After studying in Shantiniketan and spending time in Japan, he became the first vice-chancellor of Visva-Bharati University in India. His book “Swami Vivekananda: Patriot-Prophet” is noteworthy.

SURYAKANT TRIPATHI (1896- 1961) Suryakant Tripathi ‘Nirala,’ a Hindi poet, novelist, artist, and essayist, pioneered the Chhayavaad movement. Despite facing numerous tragedies in his life, including an unhappy childhood and the loss of his daughter, he left a lasting impact on Hindi literature. Tripathi’s novels, such as “Nirupama,” “Prabhavati,” “Choti ki Pakad,” and “Kulli Bhat,” showcase his diverse literary talents.

R. P. SETHU PILLAI (1896 – 1961) R. P. Sethu Pillai, a Tamil scholar and writer, won the first Sahitya Akademi Award for Tamil in 1955 for his essays titled “Tamil inbam.” He contributed significantly to Tamil literature, earning a D. Litt degree. His biography of Bishop Robert Caldwell, “Caldwell Aiyar Sarithram,” is a notable work.

VATTIKOTA ALWAR SWAMY (1915- 1961) Vattikota Alwar Swamy, the first Telugu novelist, fought against the Nizam due to his love for books. His novel “Jailu Lopala” narrates his experiences during imprisonment, and he published other works like “Prajala Manishi” and “Gangu.” Swamy established Deshoddaraka Granthamala and published 35 books.

NALIN VILOCHAN SHARMA (1916 – 1961) Professor Nalin Vilochan Sharma, a Hindi Literature teacher in the University of Patna, initiated the Nakenwad movement in Hindi literature. Influenced by European literary trends, he emphasized diction in poetry. As a dramatist and critic, Sharma authored works like “Bibbo ka Bibbok,” “Drishtikon,” “Jagjivan Ram: A Biography,” “Naken ke Prapadya,” and “Swarna Manjusha.”

Abanindranath Tagore, recognized as the principal artist of the Bengal school, was the pioneering advocate of swadeshi values in Indian art. Apart from his artistic pursuits, he achieved acclaim as a prolific writer, especially in the realm of children’s literature. Affectionately known as ‘Aban Thakur,’ his significant contributions include landmark works such as Rajkahini, Budo Angla, Nalak, and Ksheerer Putul in Bengali children’s literature.

S. Wajed Ali, a Bengali storyteller and nationalist, left a lasting impact through his novels, short stories, travelogues, and essays. Among his notable works are Guldasta, Mashuker Darbar, Bhanga Banshi, Darbesher Doya, Jiboner Shilpo, Bhabishyater Bangalee, Badshahi Galpo, and Galper Majlish.

Nirupama Devi, a Bengali novelist and short story writer, crafted about a dozen novels, including Annapurnar Mandir, Bidhilipi, Shyamali, and Didi.

Kalikrishna Bose, also known as Swami Virajananda, actively participated in the Hindu reform movement. As the first person to join the Ramakrishna Order after the direct disciples of Sri Ramakrishna, he played a crucial role. Virajananda, initiated into Sanyasa by Swami Vivekananda in 1897, authored notable works like Towards the Goal Supreme, Strive to attain God, and The Story of an Epoch. He also served as the publisher of Complete Works of Swami Vivekananda and The Life of the Swami Vivekananda, by His Eastern and Western Disciples.

Jyoti Prasad Agarwala, a prominent Assamese playwright, songwriter, poet, writer, and filmmaker, contributed significantly to Assamese culture. With around 300 songs to his name and notable plays like Sonit Kunwori, Karengar Ligiri, Rupalim, Nimati Konya or Rupkonwar, Jyoti Prasad Agarwala left a lasting legacy.

Kamalananda Bhattacharya, an Assamese actor and playwright, wrote four plays: Nagakowar, Avasan, Chitrangada, and Savitri. Born in Nowgong, he had a close association with Nowgong Dramatics Club.

Homvati Devi, a Hindi short story writer based in Meerut, made significant contributions with four story collections, including Dharohar, Swapanbhang, Apna Ghar, and Gote Ki Topi. Additionally, she authored two poetry collections, Udgaar and Ardhi.

Cattamanchi Ramalinga Reddy OM, also known as Sir C.R. Reddy, stood out as an eminent educationist, political thinker, essayist, economist, and poet. Writing in Telugu and English, he played a pivotal role in shaping India’s educational policy and founded Andhra University. His notable works include the Arthashastra and Vijnana Chandrika series.

Varyar Eruvayil Chakrapani, a distinguished Malayalam scholar, gained recognition for his musicals. Notable among his works are Ganasamghatitamaya Harishchandra Charitam, Sangitasakuntalam, Sangitsamghatitamaya Rugmangadacharitam Bhashanatkam, and Madhvisekharam Bhashabhanam.

Sikkim Mahinda, known as S. Mahinda, was a Buddhist monk, poet, and author from Sikkim. While participating in the Sri Lankan independence movement, he identified as Tibetan. His patriotic literary works, including over 40 books, such as Nidahase Dehena, Nidahase Manthraya, Lanka Matha, and Jathika Thotilla, earned him the status of a national hero in Sri Lanka.

Maulana Hasrat Mohani, a romantic Urdu poet, journalist, politician, and freedom fighter, was born as Syed Fazl ul Hasan. Notable among his works are Kulliyat-e-Hasrat Mohani, Sharh-e-Kalam-e-Ghalib, Nukaat-e-Sukhan, and Mushahidaat-e-Zindaan. He is credited with the famous Ghazal “Chupke Chupke raat din” and coining the slogan “Inquilab Zindabad.”

Seemab Akbarabadi, born Aashiq Hussain Siddiqui, was a renowned Urdu poet associated with the Daagh School. His significant works include Naistan, Ilhaam-e-manzoom, Kaar-e-imroz, and Sher-e-inqlaab.

Arzu Lakhnavi Sayyed Anwar Hussain, a poet, dramatist, and film writer, gained fame for his ghazals. Notable collections include Fughan-e-Arzu, Jahan-e-Arzu, Nishan-e-Arzu, Surili Bansri, and Mizan-ul-Huruf. He also authored the esteemed grammar of Urdu language, Nizam-i-Urdu.

The list concludes with names: Abu Said Bazmi, Mian Abdul Aziz, Maulavi Mahesh Prasad, Mirza Mohammad Askari, and Tajvar Najibabadi.

Spread the news worldwide.

  1. Abdur Rahim (Judge) (1867-1952):
  • A British India judge, politician, and prominent member of the Muslim League.
  • Notable Works: “The Principles Of Muhammadan Jurisprudence,” “Accha Rai Rasik (1928-1952)” (a humorous prose writer from Darjeeling).
  1. Balwantrai Thakor (1869-1952):
  • Prof. Balwantrai Thakore, a key figure in the Pandit yug of Gujarati poetry.
  • Recognized for his impactful contributions to Gujarati poetry.
  1. Bani Kanta Kakoti (1894-1952):
  • A significant literary figure, critic, and scholar in Assamese language.
  • Noteworthy Works: “Assamese: Its Formation and Development (1941),” “Purani Axhomiya Xhahitya (1940),” and more.
  1. Adavi Bapi Raju (1895-1952):
  • Renowned Telugu novelist, poet, playwright, painter, and art director.
  • Works include novels like “Narayanarao” and “Gona Ganna Reddy.”
  1. Beni Madhab Das (1866 – 1952):
  • An erudite Bengali scholar and teacher.
  • Notable for presiding over the All-India Theistic Conference in 1923.
  1. Brajendranath Banerjee:
  • Bengali literary historiographer, known for biographies of writers from the 19th and 20th centuries.
  1. Chelannat Achutha Menon (1894-1952):
  • Prolific Malayalam writer and Head of the Malayalam Department at the University of Madras.
  1. Garimella Satyanarayana (1893-1952):
  • Poet and Freedom Fighter from Andhra Pradesh, India.
  • Known for making Telugu songs a powerful tool for mass movements.
  1. Ghulam Ahmad Mahjoor (1885-1952):
  • Renowned poet from the J&K Kashmir Valley.
  • Noted for introducing a new style into Kashmiri poetry and expanding thematic realms.
  1. Ghulam Bhik Nairang (1876-1952):
  • Distinguished lawyer, poet, and Indian Muslim leader.
  • Migrated to Pakistan after partition.
  1. Kishorlal Mashruwala (1890-1952):
  • Eminent Gandhian thinker writing in Gujarati.
  • Works include “Ram Ane Krsna” and “Isu Khrust.”
  1. Mohammad Yunus (1884-1952):
  • The first Prime Minister of Bihar province in British India.
  • Noted for his poetic works addressing topics like Hindu-Muslim Unity.
  1. Mohitlal Majumdar (1888-1952):
  • Renowned Bengali author and literary critic.
  • Works include “Svapan Pasari” and “Smara Garal.”
  1. M. P. Paul (1904-1952):
  • A well-known literary critic of Malayalam and scholar of progressive literature movement in Kerala.
  1. Narayana Rao Chilukuri (1890-1952):
  • Well-known lexicographer, historian, and scholar.
  1. Paramahansa Yogananda (1893-1952):
  • Indian yogi and guru who introduced meditation and Kriya Yoga through “Autobiography of a Yogi.”
  1. Rashid Jahan (1905-1952):
  • Urdu writer known for her groundbreaking contributions to Urdu literature.
  1. Surendranath Dasgupta (1887-1952):
  • Scholar of Sanskrit and philosophy.
  1. Amir Ahmad Alavi (1879-1952):
  • Urdu critic known for works like “Mathnaviyat” (1936) and “Tadhkira-i-Rind.”
  1. Charuchandra Datta:
  • Principal of Visvabharati College, retired from ICS.
  1. Kabiruddin ‘Kalim’ (1870-1952):
  • Indian author, writer, and social activist during the Bhopal State period.
  1. Kartar Singh Kalaswalia (1882-1952):
  • Noted for his rendition of Sikh history in verse.
  1. Kaveripatna Sidhanatha Venkataramani (1891-1952):
  • Novelist, short-story writer, and essayist in English and Tamil.
  1. K. Godavarma (1902-1952):
  • Linguist known for work on Malayalam.
  1. Mufti Kifayatullah Dehlavi (1875-1952):
  • A Muslim scholar of Islam.
  1. Ramadhin Mishra:
  • Well-known journalist, essayist, and critic.
  1. Shaikh Abdul Qadir Sarfaraz:
  • Urdu prose writer, biographer, and educationist.
  1. Sir Mahomed Khan Dehlavi:
  • Not specified.
  1. Vahengbam Yumjao Sinha:
  • Manipuri grammarian & author, wrote “Longi Vayel” in 1949, a grammar of Manipuri.

Spread the word globally.

Akhoy Kumar Mozumdar (1864-1953)
An Indian lecturer and writer associated with the New Thought Movement in the United States during the first half of the 20th century. Numerous of his works can be accessed online.

Akali Kaur Singh (1890-1953)
A Sikh scholar and religious preacher. In 1929, Akali Kaur Singh compiled an index of Bhai Gurdas’s works, including the Guru Shabad Ratan Prakash (1923). Among his other publications were Kavi Sainapati’s Sri Gur Sobha (1925) and a standard breviary or missal of daily Sikh prayers, Gutkta Pramanik Nitnem (1927). His original works cover a range of topics, from a Gurmukhi transcript of Panchtantra to a forceful plea for the social uplift of women titled Istri Sankat Mochan (1925). Source

Abdullah Yusuf Ali (1872-1953)
Yusuf_aliAn Indian Islamic scholar renowned for translating the Qur’an into English. His translation stands as one of the most widely known and used in the English-speaking world.

Balijepalli Lakshmikantham (1881-1953)
celebrated Telugu dramatist, actor, and freedom fighter, known for his notable work, Harischandra (Satya Hariscandriyamu, 1924).

Girindrasekhar Bose (1887-1953)
An early 20th-century psychoanalyst and the first president (1922–1953) of the Indian Psychoanalytic Society. Some of his works are available on Google Books.

Ghulam Ali Rahim Bakhsh Masroor (1892-1953)
Popularly known as Faqir Ghulam Ali Masroor, he was a renowned Sindhi poet. His poems, in masnavi form, are featured in Heer Ranjha.

Hakim Syed Karam Husain (1870-1953)
A prominent Unani practitioner from Tijara, Alwar, and an Urdu poet using the pen name Natiq. He authored numerous books on Unani medicine.

Halasangi Chennamallappa (1903-1953)
Also known as Madhura Chenna, he was a major Kannada poet of the navodaya school. His collection of poems, Nanna Nalla, was published in 1933. Some of his works are also available in Braille, courtesy of the Kannada Book Authority.

K. N. Kesari (1875-1953)
Grahalakshami, a monthly magazine for women. He chronicled his life in Telugu with the memoir titled Chinnanati Mutchatlu.

Lakshmikant Mohapatra (1888-1953)
An Oriya writer renowned for his lyrical poems and balles-letters. Jivana Sangita is a collection of metaphysical poems, and Kanamamun is a novel. His hymn to Orissa, ‘Bande Utkal Janani,’ is well-regarded. He also penned satirical parodies of poems.

M R Srinivasamurthy (1892-1953)
Kannada scholar, novelist, and playwright. Notable work includes Rangannana Kanasina Dinagalu (1949).

Pharamaji Khabarada (-1953)
Parsi poet who wrote in narrative poetry and sonnets in Gujarati.

Ram Narayan Mishra (-1953)
Hindi poet and founding member of Nagari Pracharini Sabha. Works include Bhartiya Shishtachaar and Humaare Pramukh Sahityakaar.

Safia Akhtar (-1953)
Wife of Jan Nisar Akhtar and sister of Majaz. Her letters, published in two volumes in 1955, provide insight into her thoughts. An English translation of her last few letters is available.

Shahadat Hussain (1893-1953)
A Bengali poet and writer.

Suravaram Pratapa Reddy (1896-1953)
A social historian from the Telangana region of Andhra Pradesh. His social history of the Telugu people, Andhrula Saanghika Charitra, first published in 1949, received the best national book award (Kendra Sahitya Academy Puraskaram).

Syed Sulaiman Nadvi (1884-1953)
Iqbal_in_AfghanistanAn eminent Indian historian, biographer, littérateur, and scholar of Islam. Some of his works are accessible online.

Tiruvengimalai Sesha Sundara Rajan (1880-1953)
TSSRajanAn Indian doctor, politician, and freedom-fighter. His autobiography is available online.

Thakurjoo Sapru (1878-1953)
A Kashmiri shivabhakt poet of the Nirgunavad School.

Umesh Chandra Chaudhury (1898-1953)
Assamese poet renowned for his collection of poems, Pratidhvani (1939).

V. Kalyanasundaram (1883-1953)
KalyanasundaramA Tamil scholar, essayist, and activist known for the strong humanism in his essays, the analytical depth of his commentaries on classical Tamil literature and philosophy, and the clear, fluid style of his prose.

V. R. Ramachandra Dikshitar (1896-1953)
A historian, Indologist, and Dravidologist from the Indian state of Tamil Nadu. He authored many standard textbooks, with a scanned copy of War in Ancient India available online.

Cornelia Sorabji (1864-1954).

Cornelia Sorabji, born into a Christian Parsi family in Nasik in 1866, made history as India’s first woman lawyer. Her remarkable career spanned almost sixty years, and her writings provide insights into colonial India, showcasing her experiences as both a woman and a lawyer. Notable works like “Love and Life behind Purdah” (1902) delve into the lives of women in the zenana, emphasizing the necessity for societal engagement and reform. A strong advocate for children and women, her books such as “Sun-Babies: Studies in the child life of India” and “Between the Twilights: Being studies of India women by one of themselves” (1908) reflect her active involvement in these causes.

V.V. Srinivasa Aiyangar (1871-1954), a prominent figure in the Madras Bar, showcased his expertise in a different realm—writing farcical pieces. His work “Dramatic Divertissements,” published in two volumes by 1921, consists of playlets exposing the weaknesses of the urban South Indian middle class.

Lalcand Amard’inomal Jagatiani (1885-1954) achieved a significant milestone at the age of 26 by becoming the first Hindu to write a biography of Hazrat Muhammad, titled “Muhammad Rasul Allah” (1911). His vast knowledge encompassed diverse subjects, from Vedas, Upanishads, and Islamic philosophy to Theosophical Society literature and Sindhi Sufi mystic thought. His extensive literary contributions include novels, essays, short stories, and plays, with his fiction “Coth Jo Candu” (1909) gaining notable recognition.

Kota Venkatachalam (1885-1954), a Telugu scholar, gained prominence for his work “Brahmanda Srsti Vijnanam” (1949), an analytical exploration of Sanskrit puranas with nationalistic undertones.

Garuda Sadashiva Rao (1874-1954), a popular Kannada playwright and supporter of the freedom movement, left an indelible mark on Indian professional theatre. His notable plays, including one centered on Jesus Christ, contributed to a new chapter in the history of Indian drama.

Rayasam Venkata Sivudu (1874?-1954?), a writer and social reformer, is best known for his Telugu short stories compiled under “Cithrakta manjari.” He authored novels and biographies and served as the editor of “Zanana Patrika,” a magazine for women.

Lala Dhani Ram Chatrik (1876-1954), revered as the founder of Punjabi poetry, standardized the typeset for Gurumukhi script. His works, such as “Kaser Kiari” (1940) and “Navam Jahan” (1945), reflect realism and imagery inspired by Punjabi countryside life.

Nalappatu Narayana Menon (1887-1954), a noted Malayalam poet and translator, gained fame for his elegy “Kunnunirthulli” (1924). His translation of Victor Hugo’s “Les Misérables” triggered a social revolution in Kerala, despite Mahatma Gandhi’s suggestion to adapt it to the Kerala milieu.

Ramanlal Vasantlal Desai (1892-1954), a popular Gujarati writer, focused on middle-class life in Gujarat. Influenced by Gandhian ideals and communism, his notable novels include “Divyacaksu” (1932), “Purnima” (1932), and “Bharelo Agni” (1935).

Teja Singh (1894-1954), a major Punjabi prose writer and educator, introduced literary essays in Punjabi on Western models. His autobiography “Arsi” is considered his best work, and his Anglo-Punjabi dictionary remains valuable.

Jibananda Das (1899-1954), considered the most significant poet after Tagore, was known for his introspective and poignant poetry. His notable works include “Jhara Palak” (1928), “Dharsar Pandulip” (1936), “Mahaprathibi” (1944), and “Banalata Sen” (1952).

Prabhat Chandra Adhikari (1900-1954), an Assamese poet, gained recognition for his collection “Dohavali.”

Harinder Singh Rup (1907-1954), a major Punjabi poet, adopted a neo-classical style in his works. His collections, such as “Nave Pandh” (1945) and “Manukh di var” (1952), were traditional poems infused with a modern worldview.

Barada Charan Gupta (?-1955): An accomplished geologist and writer, Barada Charan Gupta was a prominent member of the Sabujpatra group of writers in colonial Bengal. This group advocated free thinking and rationalism, showcasing Cholitobhasha, the Standard Colloquial Bengali dialect. Gupta’s contributions to Sabujpatra, including a foreword by Rabindranath Tagore, have been published. Additionally, he authored a subsequent book.

Bokhud Dehlvi (1863-1955): A disciple of Dagh Dehlvi, Bokhud Dehlvi delved into the world of sher-o-shayari, demonstrating a keen sense of linguistic nuances and valuable colloquialisms. His notable compositions include Guflar-e-Bekhud and Shahsavaar e Bekhud.

Brijmohan Dattatriya Kaifi (1866-1955): Renowned as an Urdu litterateur, Brijmohan Dattatriya Kaifi gained fame for his book Kaifiyah, addressing Urdu language, literature, and stylistic concerns. He also defended Urdu in his essay Urdu hamari zuban.

Benudhar Rajkhowa (1872-1955): A distinguished writer, poet, and dramatist from Assam, Benudhar Rajkhowa served as an editor for Bijuli magazine and contributed to a leading Assamese magazine. His literary works include Duryodhanar Urubhanga and Daks Yajna, advocating female education and critiquing the consequences of polygamy in his satirical plays.

Khwaja Hasan Nizami (1873-1955): A highly popular Urdu novelist, Khwaja Hasan Nizami’s notable works include the historical novel Tamanchah bar rukhsar-i-yazid and stories based on the 1857 rebellion called Angrezon ke qisse.

Maula Bakhash Kushta (1876-1955): Despite lacking formal education, Maula Bakhash Kushta achieved great fame as a Punjabi and Urdu poet, specializing in writing Kissas and ghazals in classical Urdu.

Karunanidhan Bandyopadhyay (1877-1955): A Bengali poet, Karunanidhan Bandyopadhyay focused his poetry on the concept of Bhakti, with notable works like Santi Jal, Dhan Durba, and Rabindra-arati.

Dinabandhu Jha (1878-1955): Known as Mahavaiyakarana, Dinabandhu Jha authored the most comprehensive treatise on Maithali grammar, Mithila Bhasa Kosa, and Dhautupatha, a dictionary of verbal roots.

Jnanadabhiram Barua (1880-1955): A multifaceted personality, Jnanadabhiram Barua was a freedom fighter, writer, dramatist, and Assamese translator. His works encompass Venishor Saud, Pancharatna, Dodair poja, Bialator Sithi (Letters from Abroad), and Mor Katha, an autobiographical book.

Aslam Jairajpuri (1882-1955): An Islamic scholar and professor of Arabic and Persian, Aslam Jairajpuri’s renowned works include Talimat-e-Qur’an and History of Qur’an, along with other significant contributions.

Iqbal Ahmed Khan (1884-1955): A distinguished Urdu poet writing under the pen name Suhail, Iqbal Ahmed Khan wore many hats, including Islamic scholar, lawyer, educationist, nationalist, and politician. His works are featured in the Encyclopedic Dictionary of Urdu Literature.

S.G. Shastri (1890-1955): A major translator of Kannada, S.G. Shastri adapted European plays such as Ibsen’s Doll’s House.

Samad Mir (1893-1955?): A Kashmiri poet, Samad Mir infused Sufi mysticism, folklore, and personal experiences into his poems, with Akanandun being one of his renowned works.

Shankar Dattatraya Javdekar (1894–1955): Also known as Acharya Javdekar, this Marathi writer, freedom fighter, and journalist combined socialist and Gandhian ideologies in his works, including Sarwodaya and Samajwad.

Ramnath Biswas (1894–1955): Starting as a manager at a swadeshi company, Ramnath Biswas traveled extensively on his bicycle, covering 51,000 miles. His travelogues, published with Anandabazar Patrika, showcase his adventurous life.

Ramnarayan V.Pathak (1887-1955): An eminent Gujarati writer and critic, Ramnarayan V.Pathak incorporated Gandhian and socialist views into his writings, with Avatikal offering a scientific perspective on socialism in the Indian context.

Rupnarayan Sinha (1904-1955): A pioneer of the Nepali language, Rupnarayan Sinha is renowned for his ornamental prose style, with Bhramar being one of his notable works.

Yashavant Pandya (1905-1955): A Gujarati playwright, Yashavant Pandya wrote several plays, including Padada Pachal, Saratna Ghoda, and Yasavant Pandyanan Balnatako, focusing mainly on one-act plays.

Maharaja Bodhchandra Simha (1908-1955): The last king of Manipur, Maharaja Bodhchandra Simha, was a poet who wrote Singel Nacom.

Asrar ul Haq Majaz (1911–1955): An Indian Urdu poet, Asrar ul Haq Majaz is remembered for his romantic and revolutionary poetry. His important works include Naya Adab, Parcam, Shab-e-taab, Aahang, and Saaz-e-Nau.

Saadat Hasan Manto (1912–1955): Celebrated as one of the most prominent South Asian authors, Saadat Hasan Manto wrote prolifically, specializing in short stories known for their brazen honesty and exploration of societal issues. Some of his notable works include Toba Tek Singh, Thanda Gosht, Kali Salwaar, Khol Do, and many others. Manto faced trials for obscenity but left an enduring legacy in literature.

Dakshinaranjan Mitra Majumder (1877–1956) was a renowned Indian author in Bengali, specializing in fairy tales and children’s literature. His significant contribution to Bengali literature was the meticulous compilation of folk and fairy tales, presented in four volumes—Thakurmar Jhuli (Grandmother’s Bag of Tales), Thakurdadar Jhuli (Grandfather’s Bag of Tales), Thandidir Thale (Maternal-Grandmother’s Bag of Tales), and Dadamashayer Thale (Maternal-Grandfather’s Bag of Tales).

Amarlal Hingorani (1907-1956) was a distinguished Sindhi short story writer, recognized for his realistic portrayal of characters. UNESCO featured his notable story ‘Ado Abdul Rehman’ in one of its publications.

Anantram Kandukuri (Karuna Kumara) (1901-1956) gained fame as a prominent Telugu writer of short stories, pioneering the exploration of rural life as a theme. Additionally, he had a noteworthy career as an actor, specializing in mythological roles.

Bal Sitaram Mardhekar (1909 – 1956), also known as the Father of Modernism in Marathi poetry, was a multifaceted writer, poet, critic, and novelist. Influenced by Marathi bhakti poetry and the works of T. S. Eliot and W. H. Auden, his avant-garde poetry, including Anakhi Kahi Kavita and novels like Pani and Ratrica Divas, significantly shaped Marathi literature.

Baishnaba Pani (1882–1956), an Odia jatra writer and arranger, infused mythology and contemporary issues into his fiction. With an impressive body of work encompassing 600 pieces, including yatras, farces, and anthologies of lyrics, Pani left a lasting impact on Odia literature.

Har Datt Sharma (1890-1956), a Dogri poet, was best known for his compilation titled Dogri Bhajanmala (1936).

Makhmur Dihlavi, Fazl-I Ilahi (1900-1956) made a mark as a prominent Urdu poet, and his renowned work, Kulliyat-I Makhmur, showcased his poetic brilliance.

Manik Bandyopadhyay (1908-1956), a major figure in Bengali literature, authored 36 novels and 177 short stories. Initially influenced by Freudian ideology, his later works reflected Communist sentiments. Notable creations include Putul Nacer Itikatha, Padmanadir Majhi, Jiyanta, and Sahartali.

Mohammad Mobin (pseudonym Kaifi Chiryakoti) (1890-1956) curated Jayahiri-I sukhan, va’ni, Urdu shu’ara ke kalam ka intikhab, a four-volume collection of poems by various poets. His own poems were compiled in Parah hai Jigar and Nashter-i-gham (1927).

Munsif Nachiket Drupadlal (pseudonym Ketan Munsi) (1930-1956) was a notable Gujarati short story writer, recognized for works like Andhari Rate (1952) and Svapnano Bhangar (1953).

Pandit Godavarish Misra (1886-1956), a major Oriya poet, dramatist, and novelist, was known for using literature to promote patriotism. His works, including Alekhika, Kalika, Kisalaya, Gitayana, Purusottama Deva, Mukunda Deva, 1817, and Arddha Satabdira Odisa O Tahinre Mo Sthana, showcased his versatility.

Qazi Mohammad Abdul Ghaffar (1888-1956), a journalist and political activist, contributed to publications like Ajib and Tin paise ki chokri.

Sitaramacandra Rao, Oddiraju (1887-1956), along with his brother, made significant contributions to the Telugu language in the Nizam state.

Sobharaj Fani (1883-1956), a poet and essayist in Sindhi, was particularly renowned for his historical essays on about eighty towns and cities of Sindh. Notable works include Khyali Jhalka, Chita Phulawari, Roohani Tijala, and Tarjuma-e-Gulistan.

Vavilla Venkateswara Shastri (1885-1956) rendered valuable services for the development of Telugu studies through numerous journals and publications.

Virumal Begraj (1874-1956), a Deshbhakta and one of the first nationalist authors in Sindhi, went to jail during the freedom struggle. His notable work is Munhinji Jail Yatra (1923).

Yaganah Changezi (1883-1956), an Urdu poet, collaborated with Mirza Yas and produced four collections of poems, including Nishtar-i- Yaas (1914), Tarana (1933), Aayat-i-Wijdani (1927), and Ganjina (1948). His prose works include Ghalib-Shikan.

Zafar Ali Khan, Maulvi (1873-1956), an Urdu poet and prose writer, founder and publisher of the Zamindar of Lahore, wrote satirized poetry. His publications encompass Khayaban-I Faris, poems like Chamanistan and Nigaristan, and novels like Haqiqatva afsanah and Tilismi hur.

Bhai Vir Singh (1872-1957):
Renowned as the architect of the Sikh literary Renaissance, Bhai Vir Singh, a distinguished Punjabi poet, began his literary journey with lyrics in his youth before channeling his energies into pamphleteering. His works delve into themes of renunciation, piety, and sacrifice, with the famous poem “Rana Surat Singh” among his notable compositions. Vir Singh played a pivotal role in revitalizing the Punjabi literary tradition by blending it with English ideas. Serialized originals such as “Sri Guru Nanak Chamatkar” and “Sri Guru Kalgidhar Chamatkar” showcase his significant contributions. Alongside romance and philosophy, his repertoire includes shorter poems and lyrics. Honored with the Sahitya Akademi Award in 1955 and the Padma Bhushan Award in 1956, Bhai Vir Singh’s legacy extends beyond his literary achievements.

Aleixo Clemente Messias Gomes (1873-1957):
Also known as Prof. Messias Gomes, Aleixo Clemente Messias Gomes, a secondary school teacher, writer, and Goan journalist, gained recognition for his works on historical themes. As a co-founder of the daily “O Heraldo,” the first daily publication in Portuguese India, his contributions left a lasting impact on Goan journalism.

Brajendra Kishore Roy Chowdhury (1874-1957):
A patron of the Indian national education movement and a renowned classical music maestro from Gouripur, Bengal, Brajendra Kishore Roy Chowdhury, a Zamindar, significantly contributed to both education and the arts. His literary works include “Marxism and the Indian Ideal” and “Indian Music & Mian Tansen.”

Jagadish Gupta (1886-1957):
Jagadish Gupta, an Indian poet, novelist, and short story writer, emerged as a major figure in modern Bengali literature. His original style, dealing with realistic and psychological themes, set him apart. Notable works like “Asadhu Siddhartha” and “Kashyap o Surabhi” showcase his literary prowess. The Government of India recognized his contributions with the ‘Distinguished Man of Letters Allowance’ in 1954.

S Shripad Mahadev Mate (1886-1957):
Mahaar Mate, as dubbed by the Dalits, S Shripad Mahadev Mate was a Marathi writer, educator, and social reformer from Maharashtra. His relentless efforts against caste discrimination are reflected in works like “Rasvanthichi Janm Katha” and “Upekshithanche Antarang.”

Karmegha Konar (1889-1957):
Popularly known as Chennaa Pulavar, Karmegha Konar, a Tamil poet and educator, served as the Chairman of the Tamil department at The American College in Madurai.

Narahari Dvarkadas Parikh (1891-1957):
A writer, Indian independence activist, and social reformer from Gujarat, Narahari Dvarkadas Parikh’s association with Gandhian institutes shaped his ideals. Biographies such as “Mahadevbhainu Purvacharit” and writings on human economics like “Manav Arthshastra” highlight his multifaceted contributions.

Venkata Krishna Rao, Bhavaraju (1895-1957):
Founder-secretary of the Andhra Historical Research Society, Venkata Krishna Rao, Bhavaraju, made significant contributions to Telugu historical research. His works, including “History of the Early Dynasties of the Andhradeshas” and “History of the Eastern Chalukyas of Vengi,” demonstrate his commitment to preserving and disseminating historical knowledge.

Nanduri Venkata Subba Rao (1895–1957):
A renowned Telugu poet and lawyer, Nanduri Venkata Subba Rao, authored the influential work “Yenki Patalu.” His impact resonated with eminent writers and thinkers like Adavi Bapiraju, Sri Sri, Chalam, Devulapalli, and Krishna Sastry.

Ram Babu Saxena (1897-1957):
A polyglot civil servant from Uttar Pradesh, Ram Babu Saxena, proficient in English, Persian, and Urdu literature, left a mark with his book “Modern Urdu Poetry.”

Bose Sunirmal (1902-1957):
A pioneer of Bengali juvenile literature, Bose Sunirmal contributed poetry, rhymes, stories, drama, and travelogues to journals of his time, influencing young readers with works like “Chhanabada” and “Bade Maja.”

J. Friend-Pereira (1907-1957):
An Anglo-Indian academic and author, J. Friend-Pereira’s poetic contributions, such as “Mind’s Mirror,” and translations of works on Avicenna showcased his literary versatility.

Bhuvaneshwar (1910-1957):
A trailblazer of western-style one-act plays in Hindi, Bhuvaneshwar drew inspiration from Ibsen, Shaw, Lawrence, and Freud. His diverse works, including “Shyama (Ek Vaivahik Vidambana)” and historical plays like “Azadi ki Ninu,” explored various dimensions beyond relationships.

Mahadevan or Devan (1913-1957):
A popular Tamil writer, Mahadevan, often compared to Charles Dickens, infused wit and humor into his stories, novels, travelogues, dramas, and reports. Notable works like “Justice Jagannathan” showcase his storytelling prowess.

Bakulesh (1919-1957):
Pen-named Bakulesh, Ramji Arjun Gajkandh, a journalist and writer from a Gujarati Kutchhi family, created poetic and down-to-earth stories, evident in collections like “Bakuleshni Vartso,” “Kharan Pani,” and “Kadavnan Kanku.”

Krishan Nair (?-1957):
A Malayalam scholar and critic, Krishan Nair authored “Kavya Jivitha Vrtti,” a treatise on Indian poetics, leaving an indelible mark on literary scholarship.

Lala Laxman (?- 1957):
Inspired by writer and satirist Habibullah, Lala Laxman, a satirist, infused elements of Shahrashob into his compositions, expressing socio-political unrest in his works.

Bhamidipati Kameswara Rao (1897-1958)

Renowned for his expertise in Telugu comedy drama, Bhamidipati Kameswara Rao, also known as ‘Hasya Brahma,’ was an accomplished educationist and genius. His comedic plays, influenced by the works of French writer Moliere and Gurajada Appa Rao, showcased his versatility. Adapting many of Moliere’s plays into Telugu and drawing inspiration from Gurajada Appa Rao’s use of spoken regional dialect, Rao also crafted original prahasanas. His collected works can be found in “Bhamidipati Kameswararao Rachanalu-Vols.1 and 2,” which includes notable pieces such as “Thyagaraja Atmavicaram” and “Bataa khani.” Despite his comedic writing, biographer Patanjali Sastry notes that Rao remained an introvert, rarely displaying a smile even in response to jokes.

Sir Jadunath Sarkar CIE (1870 – 1958)

An eminent Indian Bengali historian, Sir Jadunath Sarkar specialized in exploring the life and era of Aurangazeb. Serving as the Vice Chancellor of Calcutta University, he was honored with the title of Companion of the Order of the Indian Empire (CIE) by Britain and was knighted in 1929. Sarkar’s notable works include “The India of Aurangzib” (1901) and the extensive five-volume “History of Aurangzib,” a monumental effort spanning twenty-five years. Additionally, he completed the four-volume “Fall of the Mughal Empire” in 1950. Single-volume works by Sarkar include “Chaitanya: His Pilgrimages and Teachings” (1913) and “Shivaji and His Times” (1919).

Mafizuddin Ahmed Hazarika (1870-1958)

Belonging to the Jonaki era of Assamese Literature, Mafizuddin Ahmed Hazarika was a prominent poet known as ‘Jnan Malinir Kobi’ in Assam. Recognized as a symbol of national integration, he was admired for his secular thoughts. Notable poetic works by Hazarika include “Jnan Malini” and “Totwo Parijaat.”

Taraknath Das (1884 – 1958)

A Bengali Indian revolutionary and internationalist scholar, Taraknath Das was a vocal anti-British figure. Discussing his plans with notable figures such as Tolstoy, he served as a professor of political science at Columbia University. Das founded the Indian Independence League and conducted a comprehensive study on Japanese Expansion, later published as “Is Japan a menace to Asia?” in 1917.

Teja Singh (1894-1958)

A writer, translator, and scholar based in Punjab, Teja Singh played a pivotal role in the Singh Sabha literary movement. After learning Gurmukhi, Urdu, and Persian from local institutions, he became increasingly anti-British following his initiation into the Khalsa fold. Working at Khalsa College, Amritsar, Singh wrote extensively on Sikhism, with notable books including “Growth of Responsibility in Sikhism” (1919), “Highroads of Sikh History” (1935), and “A Short History of the Sikhs” (1950). He also authored his autobiography, “Arsi,” and compiled English-Panjabi and Panjabi-English Dictionaries.

Vallathol Narayana Menon (1878 – 1958)

A prominent Keralite writer and Mahakavi, Vallathol Narayana Menon was one of the leading modern Malayalam poets. Proficient in Sanskrit, he gained recognition with “Mahakavya Chitrayogam,” based on a story from the Kathasaritsagara. Addressing diverse themes such as social injustices, Christian symbolism, romance, Hindu mythology, and personal health, Menon received the Padma Bhushan in 1954. He founded the Kerala Kalamandalam and revitalized the traditional dance form Kathakali. Menon’s extensive collection of works, including “Abhivadyam,” “Achanum Makalum,” and “Sahitya Manjari – 11 Volumes,” is available on platforms like Amazon.

Vidyagauri Nilkanth (1876-1958)

One of the first two women graduates of Gujarat, Vidyagauri Nilkanth was a notable Indian social reformer, educationist, and writer. Collaborating with her husband, she wrote articles and books, and jointly edited a magazine. Actively involved in social causes such as adult education and women’s empowerment, Nilkanth founded Lalshanker Umia Shanker Mahila Pathshala, later affiliated to SNDT (Karve) University. A prolific writer, she contributed to women’s magazines and translated R.C. Dutt’s book, “The Lake of Palms,” with her sister.

Govind Sakharam Sardesai (1865–1959)

Govind Sakharam Sardesai was popularly known as Riyasatkar Sardesai and was a Padma Bhushan winnerHe was born in a middle-class family and after receiving a college education, he worked as a personal secretary to Maharaja Sayajirao Gaekwad III and tutor to the princes.  He was a historian from Maharashtra and under the Maharaja’s patronage, he wrote a number of books including the eight-volume Marathi series Riyasats which told the thousand-year history of India, three volumes of Musalmani Riyasat and two volumes of British Riyasat. Another book he authored was a three-volume series called New History of the Marathas. Sardesai’s scholarship is remarkable. He was responsible for editing 35,000 documents in Marathi, English, Gujarati and Persian and he then published 45 volumes of Peshwa daftar.

Haricharan Bandopadhayaya (1867–1959)

Haricharan Bandopadhayaya was a scholar and lexicographer best known for his 5-volume Bangiya Sabdakosh (Bengali dictionary). Rabindranath Tagore personally got him to Shantiniketan and it was at his request that Bandopadhyaya began to compile the dictionary, a task that took forty years to complete! He also wrote books such as Sanskrit PraveshPali PraveshByakaran KoumadiHints on Sanskrit Translation and CompositionKobir KathaRabindranather Katha, etc. He was the recipient of several awards such as the Sarojini Basu Gold Medal, Sisir Kumar Memorial Prize from the University of Calcutta and Desikottama from Visva Bharati.

Abdur Razzaq Malihabadi (1875–1959)

Abdur Razzaq Malihabadi was a journalist and was primarily known as the autobiographer of Maulana Abul Kalam Azad. He was born in Malihabad in Lucknow, Uttar Pradesh. He studied in UP and did his doctorate in Saudi Arabia. He worked at All India Radio heading Arabic Department in New Delhi. He was close to the Saudi monarchy. He wrote against the British Raj. His books Zikar-e-Azad and Azad Ki Kahani Khud Azad Ki Zubani were posthumously published.

R. Rangaraju (1875–1959)

R. Rangaraju was a bestselling Tamil novelist from Madras Presidency, British India. He is considered as one of the pioneers of Tamil fiction writing. He was born in Paalayamkottai. He started writing detective novels in 1908. His novels had social reformist themes like the emancipation of women and thievery in mutts. His novels had many reprints and sold as much as 70,0000 copies Some of books are Rajambal, Chandrakantha, Mohanasundaram, Anandakrishnan, Rajendran, Varadharaja, Vijayaragavan and Jeyarangan.

Dil Shahjahanpuri (1875–1959)

Dil Shahjahanpuri was the pen name of Zameer Hasan Khan, the famous Urdu ghazal writer. He was born in Shahjahanpur, Uttar Pradesh and was the disciple of the Urdu poet, Amir Meenai. Two collections of his ghazals have been published: Naghma e Dil and Tarana e Dil.

Barindra Kumar Ghosh (1880–1959)

Barindra Kumar Ghosh or  Barin Ghosh as he was better known was an Indian revolutionary and journalist. He was Sri Aurobindo’s younger brother and one of the founding members of Jugantar, a revolutionary outfit in Bengal. He studied in Deoghar and received military training in Baroda. Barin Ghosh was sentenced to death in the Alipore Bomb Case but the sentence was reduced to life imprisonment, and he was deported to the Cellular Jail in Andaman. Once he was released, he took to journalism and formed an ashram in Kolkata. Aurobindo had led him toward the revolutionary movement and the same brother now had turned into a spiritual icon. He started an English weekly, The Dawn of India and was the editor of the Bengali daily Dainik Basumati.

Some of his books include Dvipantarer Banshi, Pather Ingit, Amar Atmakatha, Agnijug, Rishi Rajnarayan, The Tale of My Exile and Sri Aurobindo.

Narayana Panickar (1889–1959)

Narayana Panickar was an Indian essayist, playwright, translator, lexicographer, novelist and historian of Malayalam. He was born in Alappuzha district in Kerala. He studied at Maharaja’s College, Ernakulam and worked as a teacher.

He has written over 100 books but is best known for Kerala Bhasha Sahithya Charthram, a six-volume comprehensive history of Malayalam literature up to 1954 and Navayuga Bhasha Nighantu, a lexicon. He also wrote novels and translated Tamil and Bengali classics. He was a Sahitya Akademi winner in 1955.

Muhammad Ilyas (Elias) Burney (1890–1959)

Professor Elias Burney was the first head of the Department of Economics at Osmania University in Hyderabad, India. He published about 40 books in Urdu, Persian, Arabic and English.

His most famous work is Qadiani Muzhab, a book on the Ahmadiyya religion. One of his books called Urdu Hindi Rasmulkhat (Scripts) was a comparative study of Urdu and Hindi scripts. Another interesting book in English is My Life and Experiences.

Dhiraj Bhattacharya (1905–1959)

Primarily known as an actor and theater personality in Bengali and Hindi, Dhiraj Bhattacharya also wrote books including a two-part autobiography and a few short books like Jakhan Police Chilam, Jakhan Nayak ChilamMahua MilanSajano Bagan and Mon Nie Khela.

Pattukkottai Kalyanasundaram (1930–1959)

Pattukottai Kalyanasundaranar was an Indian poet and a popular Tamil lyricist best remembered for his lyrics for M. G. Ramachandran’s movies.

తెలంగాణ శాసనసభ 2023

అసెంబ్లీ
ఎన్నికలు )
అధికార పార్టీముఖ్యమంత్రిఉపముఖ్యమంత్రిస్పీకర్డిప్యూటీ స్పీకర్సభా నాయకుడుప్రతిపక్ష నాయకుడు
1వ
2014 )
భారత రాష్ట్ర సమితికె. చంద్రశేఖర రావుM. మహమూద్ అలీT. రాజయ్యకడియం శ్రీహరిS. మధుసూధనా చారిఎం. పద్మా దేవేందర్ రెడ్డికె. చంద్రశేఖర రావుకుందూరు జానా రెడ్డి
2వ
2018 )
భారత రాష్ట్ర సమితికె. చంద్రశేఖర రావుఖాళీగాపోచారం శ్రీనివాస్ రెడ్డిటి పద్మారావుకె. చంద్రశేఖర రావుభట్టి విక్రమార్క మల్లు
3వ
2023 )
భారత జాతీయ కాంగ్రెస్రేవంత్ రెడ్డిTBATBATBATBATBA

అసెంబ్లీలో పార్టీల బలం [ మార్చు ]

పార్టీసభ్యుడుపార్టీ నాయకుడు
భారత జాతీయ కాంగ్రెస్64రేవంత్ రెడ్డి
భారత రాష్ట్ర సమితి39కె. చంద్రశేఖర రావు
భారతీయ జనతా పార్టీ8జి కిషన్ రెడ్డి
ఆల్ ఇండియా మజ్లిస్-ఇ-ఇత్తెహాదుల్ ముస్లిమీన్7అక్బరుద్దీన్ ఒవైసీ
కమ్యూనిస్ట్ పార్టీ ఆఫ్ ఇండియా1కూనంనేని సాంబశివరావు
ఖాళీగా0
మొత్తం119

శాసన సభ సభ్యులు [ మార్చు ]

జిల్లానం.నియోజకవర్గంపేరుపార్టీవ్యాఖ్యలు
కుమురం భీమ్ ఆసిఫాబాద్1సిర్పూర్డాక్టర్ పాల్వాయి హరీష్ బాబుభారతీయ జనతా పార్టీ
మంచిరియల్2చెన్నూర్ (SC)జి. వివేక్భారత జాతీయ కాంగ్రెస్
3బెల్లంపల్లి (SC)గడ్డం వినోద్భారత జాతీయ కాంగ్రెస్
4మంచిరియల్కొక్కిరాల ప్రేంసాగర్ రావుభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
కుమురం భీమ్ ఆసిఫాబాద్5ఆసిఫాబాద్ (ఎస్టీ)కోవా లక్ష్మిభారత రాష్ట్ర సమితి
నిర్మల్6ఖానాపూర్ (ఎస్టీ)వెడ్మ భోజ్జుభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
ఆదిలాబాద్7ఆదిలాబాద్పాయల్ శంకర్భారతీయ జనతా పార్టీ
8బోత్ (ST)అనిల్ జాదవ్భారత రాష్ట్ర సమితి
నిర్మల్9నిర్మల్అల్లెటి మహేశ్వర్ రెడ్డిభారతీయ జనతా పార్టీ
10ముధోల్పవార్ రామారావు పటేల్భారతీయ జనతా పార్టీ
నిజామాబాద్11ఆర్మూర్పైడి రాకేష్ రెడ్డిభారతీయ జనతా పార్టీ
12బోధన్పి.సుదర్శన్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
కామారెడ్డి13జుక్కల్ (SC)తోట లక్ష్మీకాంత రావుభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
నిజామాబాద్14బాన్సువాడపోచారం శ్రీనివాస్ రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
కామారెడ్డి15యల్లారెడ్డికె. మదన్ మోహన్ రావుభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
16కామారెడ్డికాటిపల్లి వెంకట రమణా రెడ్డిభారతీయ జనతా పార్టీ
నిజామాబాద్17నిజామాబాద్ (అర్బన్)ధనపాల్ సూర్యనారాయణ గుప్తాభారతీయ జనతా పార్టీ
18నిజామాబాద్ (రూరల్)రేకులపల్లి భూపతి రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
19బాల్కొండవేముల ప్రశాంత్ రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
జగిత్యాల20కోరుట్లకల్వకుంట్ల సంజయ్భారత రాష్ట్ర సమితి
21జగిత్యాలఎం సంజయ్ కుమార్భారత రాష్ట్ర సమితి
22ధర్మపురిఅడ్లూరి లక్ష్మణ్ కుమార్భారత జాతీయ కాంగ్రెస్
పెద్దపల్లి23రామగుండంమక్కన్ సింగ్ రాజ్ ఠాకూర్భారత జాతీయ కాంగ్రెస్
24మంథనిదుద్దిళ్ల శ్రీధర్ బాబుభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
25పెద్దపల్లెచింతకుంట విజయ రమణారావుభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
కరీంనగర్26కరీంనగర్గంగుల కమలాకర్భారత రాష్ట్ర సమితి
27చొప్పదండి (SC)రవిశంకర్ సుంకేభారత రాష్ట్ర సమితి
రాజన్న సిరిసిల్ల28వేములవాడమేడిపల్లి సత్యంభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
29సిరిసిల్లకెటి రామారావుభారత రాష్ట్ర సమితి
కరీంనగర్30మానకొండూర్ (SC)డా.కవ్వంపల్లి సత్యనారాయణభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
31హుజూరాబాద్పాడి కౌశిక్ రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
సిద్దిపేట32హుస్నాబాద్పొన్నం ప్రభాకర్భారత జాతీయ కాంగ్రెస్
33సిద్దిపేటటి.హరీష్ రావుభారత రాష్ట్ర సమితి
మెదక్34మెదక్మైనంపల్లి రోహిత్ రావుభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
సంగారెడ్డి35నారాయణఖేడ్పట్లోళ్ల సంజీవ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
36ఆందోల్ (SC)సి.దామోదర రాజనరసింహభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
మెదక్37నర్సాపూర్వాకిటి సునీత లక్ష్మా రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
సంగారెడ్డి38జహీరాబాద్ (SC)కొనింటి మాణిక్ రావుభారత రాష్ట్ర సమితి
39సంగారెడ్డిచింతా ప్రభాకర్భారత రాష్ట్ర సమితి
40పటాన్చెరుగూడెం మహిపాల్ రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
సిద్దిపేట41దుబ్బాకకొత్త ప్రభాకర్ రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
42గజ్వేల్కె. చంద్రశేఖర రావుభారత రాష్ట్ర సమితి
మేడ్చల్ మల్కాజిగిరి43మేడ్చల్మల్లా రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
44మల్కాజిగిరిమర్రి రాజశేఖర్ రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
45కుత్బుల్లాపూర్కెపి వివేకానందభారత రాష్ట్ర సమితి
46కూకట్‌పల్లిమాధవరం కృష్ణారావుభారత రాష్ట్ర సమితి
47ఉప్పల్బేతి సుభాస్ రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
రంగా రెడ్డి48ఇబ్రహీంపట్నంమల్రెడ్డి రంగారెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
49LB నగర్దేవిరెడ్డి సుధీర్ రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
50మహేశ్వరంసబితా ఇంద్రారెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
51రాజేంద్రనగర్టి ప్రకాష్ గౌడ్భారత రాష్ట్ర సమితి
52సెరిలింగంపల్లిఅరెకపూడి గాంధీభారత రాష్ట్ర సమితి
53చేవెళ్ల (SC)కాలే యాదయ్యభారత రాష్ట్ర సమితి
వికారాబాద్54పార్గిటి.రామ్ మోహన్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
55వికారాబాద్ (SC)గడ్డం ప్రసాద్ కుమార్భారత జాతీయ కాంగ్రెస్
56తాండూరుబి.మనోహర్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
హైదరాబాద్57ముషీరాబాద్ముటా గోపాల్భారత రాష్ట్ర సమితి
58మలక్ పేటఅహ్మద్ బిన్ అబ్దుల్లా బలాలాఆల్ ఇండియా మజ్లిస్-ఇ-ఇత్తెహాదుల్ ముస్లిమీన్
59అంబర్‌పేటకాలేరు వెంకటేష్భారత రాష్ట్ర సమితి
60ఖైరతాబాద్దానం నాగేందర్భారత రాష్ట్ర సమితి
61జూబ్లీ హిల్స్మాగంటి గోపీనాథ్భారత రాష్ట్ర సమితి
62సనత్‌నగర్తలసాని శ్రీనివాస్ యాదవ్భారత రాష్ట్ర సమితి
63నాంపల్లిమహ్మద్ మాజిద్ హుస్సేన్ఆల్ ఇండియా మజ్లిస్-ఇ-ఇత్తెహాదుల్ ముస్లిమీన్
64కార్వాన్కౌసర్ మొహియుద్దీన్ఆల్ ఇండియా మజ్లిస్-ఇ-ఇత్తెహాదుల్ ముస్లిమీన్
65గోషామహల్T. రాజా సింగ్భారతీయ జనతా పార్టీ
66చార్మినార్మీర్ జుల్ఫేకర్ అలీఆల్ ఇండియా మజ్లిస్-ఇ-ఇత్తెహాదుల్ ముస్లిమీన్
67చాంద్రాయణగుట్టఅక్బరుద్దీన్ ఒవైసీఆల్ ఇండియా మజ్లిస్-ఇ-ఇత్తెహాదుల్ ముస్లిమీన్
68యాకుత్పురాజాఫర్ హుస్సేన్ఆల్ ఇండియా మజ్లిస్-ఇ-ఇత్తెహాదుల్ ముస్లిమీన్
69బహదూర్‌పురామహ్మద్ ముబీన్ఆల్ ఇండియా మజ్లిస్-ఇ-ఇత్తెహాదుల్ ముస్లిమీన్
70సికింద్రాబాద్టి పద్మారావు గౌడ్భారత రాష్ట్ర సమితి
71సికింద్రాబాద్ కాంట్.జి. లాస్య నందితభారత రాష్ట్ర సమితి
వికారాబాద్72కొడంగల్అనుముల రేవంత్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
నారాయణపేట73నారాయణపేటచిట్టెం పరిణికా రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
మహబూబ్ నగర్74మహబూబ్ నగర్యెన్నం శ్రీనివాస్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
75జడ్చర్లజనంపల్లి అనిరుధ్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
76దేవరకద్రగవినోళ్ల మధుసూదన్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
నారాయణపేట77మక్తల్వాకిటి శ్రీహరిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
వనపార్టీ78వనపర్తితుడి మేఘా రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
జోగులాంబ గద్వాల్79గద్వాల్బండ్ల కృష్ణమోహన్ రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
80అలంపూర్విజయుడుభారత రాష్ట్ర సమితి
నాగర్ కర్నూల్81నాగర్ కర్నూల్డా. కూచుళ్ల రాజేష్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
82అచ్చంపేటచిక్కుడు వంశీ కృష్ణభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
రంగా రెడ్డి83కల్వకుర్తికసిరెడ్డి నారాయణరెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
84షాద్‌నగర్కె.శంకరయ్యభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
నాగర్ కర్నూల్85కొల్లాపూర్జూపల్లి కృష్ణారావుభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
నల్గొండ86దేవరకొండనేనావత్ బాలు నాయక్భారత జాతీయ కాంగ్రెస్
87నాగార్జున సాగర్కుందూరు జయవీర్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
88మిర్యాలగూడబత్తుల లక్ష్మా రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
సూర్యాపేట89హుజూర్‌నగర్నలమాద ఉత్తమ్ కుమార్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
90కోదాద్నలమాడ పద్మావతి రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
91సూర్యాపేటగుంటకండ్ల జగదీష్ రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
నల్గొండ92నల్గొండకోమటిరెడ్డి వెంకట్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
93మునుగోడుకోమటిరెడ్డి రాజ్ గోపాల్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
యాదాద్రి భువనగరి94భోంగీర్కుంభం అనిల్ కుమార్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
నల్గొండ95నక్రేకల్ (SC)వేముల వీరేశంభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
సూర్యాపేట96తుంగతుర్తి (SC)మందుల సమూల్భారత జాతీయ కాంగ్రెస్
యాదాద్రి భువనగరి97అలైర్బీర్ల ఐలయ్యభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
జాంగోవన్98జనగాంపల్లా రాజేశ్వర్ రెడ్డిభారత రాష్ట్ర సమితి
99ఘన్‌పూర్ (స్టేషన్)కడియం శ్రీహరిభారత రాష్ట్ర సమితి
100పాలకుర్తిమామిడాల యశస్విని రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
మహబూబాబాద్101డోర్నకల్జాటోత్ రామ్ చందర్ నాయక్భారత జాతీయ కాంగ్రెస్
102మహబూబాబాద్(ఎస్టీ)డా. మురళీ నాయక్ భూక్యభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
వరంగల్ రూరల్103నర్సంపేటదొంతి మాధవ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
104పార్కల్రేవూరి ప్రకాష్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
105వరంగల్ వెస్ట్నాయిని రాజేందర్ రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
106వరంగల్ తూర్పుకొండా సురేఖభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
107వారధనపేట (SC)కె.ఆర్.నాగరాజ్భారత జాతీయ కాంగ్రెస్
జయశంకర్ భూపాలపల్లె108భూపాలపల్లెగండ్ర సత్యనారాయణరావుభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
ములుగ్109ములుగు(ST)దన్సరి అనసూయభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
భద్రాద్రి కొత్తగూడెం110పినపాక(ఎస్టీ)పాయం వెంకటేశ్వర్లుభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
111యెల్లందు (ST)కోరం కనకయ్యభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
ఖమ్మం112ఖమ్మంతుమ్మల నాగేశ్వరరావుభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
113పలైర్పొంగులేటి శ్రీనివాస రెడ్డిభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
114మధిరమల్లు భట్టి విక్రమార్కభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
115వైరా (ST)మాలోత్ రాందాస్భారత జాతీయ కాంగ్రెస్
116సత్తుపల్లి (SC)మత్త రాగమయీభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
భద్రాద్రి కొత్తగూడెం117కొత్తగూడెంకూనంనేని సాంబశివరావుకమ్యూనిస్ట్ పార్టీ ఆఫ్ ఇండియా
118అశ్వారావుపేటజారే ఆదినారాయణభారత జాతీయ కాంగ్రెస్
119భద్రాచలం(ఎస్టీ)తెల్లం వెంకటరావుభారత రాష్ట్ర సమితి
నామినేట్ చేయబడింది120నామినేట్ చేయబడింది

తెలుగు కోసం ఆప్టికల్ క్యారెక్టర్ రికగ్నిషన్ (OCR): డేటాబేస్, అల్గోరిథం మరియు అప్లికేషన్

Abstract | CNN based approach to Telugu OCR (gayamtrishal.github.io)

In this paper, we address the task of Optical Character Recognition (OCR) for Telugu script. Telugu is a Dravidian language, native to India. OCR for English is well established and there are many mobile apps available. For Telugu the complexity is much more higher because of number of output classes possible and the inter class variability. Further there aren’t any good OCR systems for Telugu. The main aim of this paper is to make an accruate end to end solution of Telugu. Inspired by the success of CNN in Object recognition, Character recognition, Segmentation etc; we employ CNNs in character recognition for Telugu. We also employ an MSER based solution for character segmentation like in English with minor improvements. We made server-client based mobile app of OCR for Telugu so that it can be used by people with poor vision.

OCR App
App

ప్రపంచవ్యాప్తంగా 80 మిలియన్లకు పైగా ప్రజలు మాట్లాడే ద్రావిడ భాష తెలుగు. తెలుగు లిపి యొక్క ఆప్టికల్ క్యారెక్టర్ రికగ్నిషన్ (OCR) విద్య, ఆరోగ్య సంరక్షణ, పరిపాలన మొదలైన వాటితో సహా విస్తృత శ్రేణి అనువర్తనాలను కలిగి ఉంది. అయితే అందమైన తెలుగు లిపి ఇంగ్లీష్ మరియు జర్మన్ వంటి జర్మన్ లిపిల నుండి చాలా భిన్నంగా ఉంటుంది. ఇది జర్మానిక్ OCR సొల్యూషన్‌ల యొక్క బదిలీ అభ్యాసాన్ని తెలుగుకు ఉపయోగించడాన్ని పనికిమాలిన పనిగా చేస్తుంది. తెలుగు కోసం OCR యొక్క సవాలును పరిష్కరించడానికి, మేము ఈ పనిలో మూడు సహకారాలు చేస్తాము: (i) తెలుగు అక్షరాల డేటాబేస్, (ii) లోతైన అభ్యాస ఆధారిత OCR అల్గోరిథం మరియు (iii) ఆన్‌లైన్ విస్తరణ కోసం క్లయింట్ సర్వర్ పరిష్కారం అల్గోరిథం. తెలుగు ప్రజలు మరియు పరిశోధకుల ప్రయోజనాల కోసం, మా కోడ్ ఈ లింక్‌లో ఉచితంగా అందుబాటులో ఉంచబడింది.

భారతదేశంలోని తెలంగాణా-ఆంధ్రప్రదేశ్ రాష్ట్రాలలో తెలుగు అధికారిక భాష. భారతదేశంలో స్థానికంగా మాట్లాడేవారి సంఖ్య ప్రకారం ఇది మూడవ స్థానంలో ఉంది మరియు ప్రపంచవ్యాప్తంగా అత్యధికంగా మాట్లాడే భాషల ఎథ్నోలాగ్ జాబితాలో పదిహేనవ స్థానంలో ఉంది [1] . 16 అచ్చులు ( అచుస్ అని పిలుస్తారు ) మరియు 36 హల్లులు ( హాలస్ అని పిలుస్తారు ) నుండి సాధారణ మరియు సమ్మేళన అక్షరాలు కలిగిన పెద్ద సంఖ్యలో తెలుగు అక్షర ఆకారాలు ఉన్నాయి . ఆప్టికల్ క్యారెక్టర్ రికగ్నిషన్ (OCR) అనేది టైప్ చేసిన, చేతితో వ్రాసిన లేదా ముద్రించిన వచనం యొక్క ఇమేజ్‌లను మెషిన్-ఎన్‌కోడ్ టెక్స్ట్‌గా యాంత్రికంగా లేదా ఎలక్ట్రానిక్గా మార్చడం. ఇ-గవర్నెన్స్ మరియు హెల్త్‌కేర్‌లోని అప్లికేషన్‌లతో కలిపి స్కాన్ చేయబడిన తెలుగు పత్రాల యొక్క భారీ ఆన్‌లైన్ సేకరణల లభ్యత OCR సిస్టమ్ యొక్క ఆవశ్యకతను సమర్థిస్తుంది, అయితే సంక్లిష్టమైన స్క్రిప్ట్ మరియు వ్యాకరణం సమస్యను సవాలుగా మార్చాయి.

ప్రధాన పాత్రలు, వత్తులు మరియు గునింతలు (మాడిఫైయర్‌లు) భారీ సంఖ్యలో కలయికల కారణంగా భారతీయ భాషలకు OCR జర్మనీ భాషల కంటే చాలా సవాలుగా ఉంది . జర్మన్ భాషల వలె కాకుండా, తెలుగు అక్షరాలు గుండ్రని ఆకారంలో ఉంటాయి మరియు అరుదుగా ఏదైనా సమాంతర లేదా నిలువు గీతలను కలిగి ఉంటాయి. ఆంగ్ల భాషలో, చాలా అక్షరాలు ఒకే స్ట్రోక్ ద్వారా ఏర్పడినందున, కనెక్ట్ చేయబడిన భాగాలు-వంటి అల్గారిథమ్‌లను ఉపయోగించి అక్షర విభజనను సులభంగా చేయవచ్చు. తెలుగు లిపిలో అయితే, అక్షరం యొక్క భాగాలు ప్రధాన పాత్రల పైన మరియు క్రింద రెండూ విస్తరించి ఉంటాయి మరియు 1లో చూపిన విధంగా ప్రధాన పాత్రకు కూడా జోడించబడవు. ఇది హిస్టోగ్రాం ఆధారిత విభజన పద్ధతులను ఉపయోగించడం (మరియు సాధారణంగా బదిలీ అభ్యాసం) కష్టతరం చేస్తుంది.

అంజీర్ 1: - ఇంగ్లీష్ టెక్స్ట్ vs తెలుగు టెక్స్ట్.

చిత్రం 1:

ఇంగ్లీష్ టెక్స్ట్ vs తెలుగు టెక్స్ట్.

పెద్ద సంఖ్యలో అవుట్‌పుట్ తరగతులు సాధ్యమయ్యే అవకాశం మరియు ఇంటర్ క్లాస్ వేరియబిలిటీ కారణంగా సమస్య యొక్క సంక్లిష్టత భారీగా ఉంది. తెలుగు కోసం బలమైన డీప్ లెర్నింగ్ బేస్డ్ OCR సిస్టమ్‌లు లేకపోవటం ఒకదానిని నిర్మించడానికి మమ్మల్ని ప్రేరేపించింది. OCR సిస్టమ్ వర్డ్ ప్రాసెసర్‌తో పాటు నిజ జీవిత అనువర్తనాల్లో భారీ ప్రభావాన్ని చూపుతుంది. సాహిత్యంలో, తెలుగు OCRపై ఇతర ప్రయత్నాలు పెద్ద డేటాసెట్లలో ఫలితాలను చూపలేదు [2] లేదా భాషలో ఉన్న అన్ని అక్షరాలు మరియు వట్టు కలయికలను పరిగణించలేదు . ఇక్కడ, మేము తెలుగు OCR కోసం ఒక నవల ఎండ్-టు-ఎండ్ విధానాన్ని వివరించాము.

డేటాతో పాటు, వర్గీకరణ ఎంపిక కూడా OCR సిస్టమ్‌పై గణనీయమైన ప్రభావాన్ని చూపుతుంది. లోతైన అభ్యాసాన్ని ఉపయోగించే ముందు, ఏదైనా వర్గీకరణ రూపకల్పనలో ఫీచర్ లెర్నింగ్ కీలకమైన దశ, ఎందుకంటే ముడి డేటాను అందించడం లక్ష్య ఫలితాలకు దారితీయదు. అందువల్ల, వర్గీకరణ సాధారణంగా తరగతులను వేరుచేసే సముచిత ఫీచర్ ఎంపిక యొక్క కష్టమైన ప్రక్రియ తర్వాత నిర్వహించబడుతుంది. కన్వల్యూషనల్ న్యూరల్ నెట్‌వర్క్‌ల (CNNలు) ఆగమనం ఆటోమేటెడ్ ఫీచర్ లెర్నింగ్‌కు మార్గం సుగమం చేసింది. అలాగే, ఈ బహుళ-లేయర్డ్ నెట్‌వర్క్ యొక్క బలమైన సాధారణీకరణ సామర్థ్యం మానవ ఖచ్చితత్వానికి మించి వర్గీకరణ పనితీరును నెట్టివేసింది. ఈ కారణాల వల్ల, మేము మా OCR సిస్టమ్‌లో CNN ఆధారిత వర్గీకరణను ఉపయోగించాము.

మేము ఈ సవాళ్లను తెలుగు OCRలో పరిష్కరించాము మరియు మా సహకారాన్ని ఈ క్రింది విధంగా సంగ్రహించాము:

  • మేము 17387 వర్గాలు మరియు ఒక్కో వర్గానికి 560 నమూనాలతో తెలుగు అక్షరాల కోసం అతిపెద్ద డేటాసెట్‌ను పరిచయం చేస్తున్నాము.
  • మేము మా డేటాసెట్‌లో చాలా బాగా పనిచేసే 2-CNN ఆర్కిటెక్చర్‌ను ప్రతిపాదిస్తున్నాము.
  • మేము దాని విస్తరణ కోసం Android అప్లికేషన్‌ను అభివృద్ధి చేసాము.

మిగిలిన కాగితం క్రింది విధంగా నిర్మించబడింది. సెక్షన్ 2 తెలుగు మరియు కన్నడ (ఇదే స్క్రిప్ట్) OCRలో మునుపటి పనుల గురించి మాట్లాడుతుంది. సెక్షన్ 3 ఈ పేపర్‌లో ప్రవేశపెట్టిన పద్దతి మరియు వింతలను క్లుప్తంగా వివరిస్తుంది. ఉప-విభాగం 3.1 ప్రతిపాదిత డేటాసెట్ గురించి మాట్లాడుతుంది. ఉప-విభాగం 3.2 ప్రతిపాదిత CNN ఫ్రేమ్‌వర్క్ యొక్క నిర్మాణ వివరాలను మరియు అక్షరాల వర్గీకరణ కోసం మొత్తం నమూనాను అందిస్తుంది. ఉప-విభాగం 3.3 ముందస్తు దశలు మరియు విభజన అల్గోరిథం యొక్క లోతైన వివరణను ఇస్తుంది. మేము చివరకు సెక్షన్ 4 లో ఫలితాలను అందిస్తాము మరియు సెక్షన్ 5 లో ముగింపు వ్యాఖ్యలను అందిస్తాము .విభాగం 2.

సంబంధిత పని

ఆప్టికల్ క్యారెక్టర్ రికగ్నిషన్ (OCR) అనేది నమూనా గుర్తింపులో ఎక్కువగా అధ్యయనం చేయబడిన సమస్యలలో ఒకటి. ఇటీవలి వరకు, ఫీచర్ ఇంజనీరింగ్ అనేది వేవ్‌లెట్ ఫీచర్‌లు, గాబోర్ ఫీచర్‌లు, సర్క్యులర్ ఫీచర్‌లు, స్కెలిటన్ ఫీచర్‌లు మొదలైన ఫీచర్‌లను ఉపయోగించే ఆధిపత్య విధానం; [3] – [ 5] సపోర్ట్ వెక్టర్ మెషిన్ (SVM) లేదా బూస్టింగ్ బేస్డ్ క్లాసిఫైయర్‌లను అనుసరించింది. ఫీచర్ లెర్నింగ్‌లో CNNల ఇటీవలి మరియు అద్భుతమైన విజయాలు తెలుగు అక్షర గుర్తింపు కోసం వాటిని ఉపయోగించేందుకు మమ్మల్ని ప్రేరేపించాయి.

తెలుగు కోసం OCRపై మొదటిసారిగా నివేదించబడిన పని రాజశేఖరన్ మరియు దీక్షాతులు [6] చే 1977 నాటిది, ఇందులో అక్షరాన్ని గుర్తించే వక్రతలను ఎన్‌కోడ్ చేసే లక్షణాలను ఉపయోగించారు మరియు ఈ ఎన్‌కోడింగ్‌ను ముందే నిర్వచించిన టెంప్లేట్‌ల సెట్‌తో పోల్చారు. ఇది 50 ఆదిమ లక్షణాలను గుర్తించగలిగింది మరియు రెండు-దశల సింటాక్స్-ఎయిడెడ్ క్యారెక్టర్ రికగ్నిషన్ సిస్టమ్‌ను ప్రతిపాదిస్తుంది. న్యూరల్ నెట్‌వర్క్‌లను ఉపయోగించడానికి మొదటి ప్రయత్నం సుఖస్వామి మరియు ఇతరులు చేసారు. ఇది బహుళ న్యూరల్ నెట్‌వర్క్‌లకు శిక్షణనిస్తుంది, దాని కారక నిష్పత్తి ఆధారంగా చిత్రాన్ని ముందుగా వర్గీకరించి సంబంధిత నెట్‌వర్క్‌కు ఫీడ్ చేస్తుంది [7 ] . ఇది ధ్వనించే తెలుగు అక్షరాలను గుర్తించే ఉద్దేశ్యంతో హాప్‌ఫీల్డ్ నెట్‌వర్క్ యొక్క పటిష్టతను ప్రదర్శించింది. తరువాత తెలుగు OCR పై పని ప్రధానంగా ఫీచర్ వర్గీకరణ నమూనాను అనుసరించింది [8] .

జవహర్ మరియు ఇతరులు చేసిన పని., [2] హిందీ మరియు తెలుగు టెక్స్ట్‌లను కలిగి ఉన్న పత్రాల కోసం ద్విభాషా హిందీ-తెలుగు OCR గురించి వివరిస్తుంది. ఇది సపోర్ట్ వెక్టర్ రిగ్రెషన్ తర్వాత ప్రిన్సిపల్ కాంపోనెంట్స్ అనాలిసిస్ (PCA)పై ఆధారపడి ఉంటుంది. వారు స్వతంత్ర పరీక్ష సెట్‌పై 96.7% మొత్తం ఖచ్చితత్వాన్ని నివేదిస్తారు. వారు తమ డేటా సేకరణ సాధనాలను ఉపయోగించి అక్షర స్థాయి విభజనను ఆఫ్‌లైన్‌లో నిర్వహిస్తారు. అయినప్పటికీ, వారు 330 విభిన్న తరగతులను మాత్రమే పరిగణించారు.

కన్వల్యూషనల్ న్యూరల్ నెట్‌వర్క్‌లను ఉపయోగించి తెలుగు OCRపై ఆచంట మరియు హస్తీ [9] చేసిన పని కూడా ఆసక్తికరంగా ఉంది. వారు 50 ఫాంట్‌లను నాలుగు స్టైల్స్‌లో ఉపయోగించి డేటాను సైజులో ఉన్న ప్రతి ఇమేజ్‌కి శిక్షణ ఇచ్చారు48 × 48. అయినప్పటికీ, వారు CNN యొక్క అన్ని సాధ్యమైన అవుట్‌పుట్‌లను (కేవలం 457 తరగతులు) పరిగణించలేదు. కన్నడ OCRపై కుంటే మరియు శామ్యూల్ [10] చేసిన పని మా విధానాన్ని పోలి ఉండే twp-దశల వర్గీకరణ వ్యవస్థను ఉపయోగించింది. వారు మొదట ఫీచర్ వెలికితీత కోసం వేవ్‌లెట్‌లను ఉపయోగించారు మరియు వర్గీకరణ పని కోసం రెండు-దశల బహుళ-లేయర్ పర్సెప్‌ట్రాన్‌లను ఉపయోగించారు. వారు పాత్రలను ప్రత్యేక ఉప తరగతులుగా విభజించారు కానీ సాధ్యమయ్యే అన్ని కలయికలను పరిగణించలేదు.

మా ప్రతిపాదిత విధానం సాహిత్యంలోని కొన్ని లోపాలను పరిష్కరిస్తుంది మరియు తదుపరి వివరించబడింది.విభాగం 3.

ప్రతిపాదిత పద్దతి

ఇక్కడ అనుసరించిన పైప్‌లైన్ క్లాసిక్ ఒకటి: స్కేవ్ కరెక్షన్-వర్డ్ సెగ్మెంటేషన్-క్యారెక్టర్ సెగ్మెంటేషన్-రికగ్నిషన్. మా పేపర్ డేటాసెట్ మరియు వర్గీకరణలో వింతలను పరిచయం చేస్తుంది. మా ప్రీ-ప్రాసెసింగ్ మరియు సెగ్మెంటేషన్ టెక్నిక్‌లు ఇప్పటికే ఉన్న టెక్నిక్‌ల యొక్క చిన్న సవరణలు మరియు క్రింది ఉపవిభాగాలలో వివరించిన విధంగా తెలుగు లిపికి చక్కగా ట్యూన్ చేయబడ్డాయి. మేము డేటాసెట్‌ను తర్వాత వర్గీకరణ మరియు అప్లికేషన్ యొక్క వివరణతో వివరిస్తాము.

3.1 డేటాసెట్

తెలుగు OCR రంగంలో ఒక ప్రధాన సమస్య ఏమిటంటే లోతైన న్యూరల్ నెట్‌వర్క్‌లకు శిక్షణ ఇవ్వడానికి అవసరమైన తెలుగు అక్షరాల యొక్క పెద్ద డేటా రిపోజిటరీలు లేకపోవడం. చాలా మునుపటి పద్ధతులు (మునుపటి విభాగంలో వివరించినట్లు) ఫీచర్ వెలికితీత కోసం లోతైన అభ్యాస పద్ధతులపై ఆధారపడకపోవడమే దీనికి కారణమని చెప్పవచ్చు.

ఉదా, ప్రమోద్ మరియు ఇతరులు చేసిన పని., [11] 1000 పదాలను కలిగి ఉంది మరియు ఒక్కో వర్గానికి సగటున 32 చిత్రాలు ఉన్నాయి. వారు తెలుగులో చాలా తరచుగా వచ్చే పదాలను ఉపయోగించారు కానీ తెలుగు భాషలోని అన్ని పదాలను కవర్ చేయలేకపోయారు. తరువాతి రచనలు పాత్ర స్థాయి [3] [12] [10] ఆధారంగా రూపొందించబడ్డాయి . అచంట మరియు హస్టీ [9] డేటాసెట్‌లో 460 తరగతులు మరియు ఒక్కో తరగతికి 160 నమూనాలు 76000 చిత్రాలను కలిగి ఉన్నాయి. అయితే, ఈ రచనలు వట్టు మరియు గునింతల కలయికలను పరిగణించలేదు . ఈ సమస్యను పరిష్కరించడానికి, మేము వట్టు మరియు గునింతల యొక్క సాధ్యమైన అన్ని కలయికలను పరిగణనలోకి తీసుకునే డేటాసెట్‌ను ప్రతిపాదిస్తాము . వర్గీకరణ అల్గారిథమ్‌లు మంచి శిక్షణ నమూనాలను కలిగి ఉన్నాయని నిర్ధారించడానికి ఇది మొత్తం పనితీరును మెరుగుపరచడంలో సహాయపడుతుంది.

ప్రతి అక్షరం [13] నుండి డౌన్‌లోడ్ చేయబడిన 20 విభిన్న ఫాంట్‌లతో పెంచబడింది . గుటింథం వేరియంట్‌ల కోసం అన్ని ఫాంట్‌లు మరియు వట్టు వేరియంట్‌ల కోసం 3 ఫాంట్‌లను ఉపయోగించడం ద్వారా, మైక్రోసాఫ్ట్ వర్డ్‌లో సాధ్యమయ్యే అన్ని వట్టు మరియు గుణింతం రూపాలు మాన్యువల్‌గా నమోదు చేయబడ్డాయి. మేము ప్రతి అక్షరం యొక్క అన్ని వేరియంట్‌ల కోసం 6 వేర్వేరు ఫాంట్ పరిమాణాలను కవర్ చేసే 5 దశల పరిమాణంతో ఫాంట్ పరిమాణాన్ని 15 నుండి 40కి మార్చాము. మేము ఈ అక్షరాలను కలిగి ఉన్న ప్రతి పేజీ యొక్క స్క్రీన్-షాట్‌లను తీసుకున్నాము మరియు వ్యక్తిగత అక్షరాలను పొందడానికి వాటిపై మా సెగ్మెంటేషన్ అల్గారిథమ్‌ని ఉపయోగించాము.

మేము యాదృచ్ఛిక భ్రమణాలను కూడా ప్రవేశపెట్టాము (డిగ్రీలలో కోణం: -6, -2, 2, 6), సంకలిత శబ్దం (వైవిధ్యం =0.5 +జె10∗23, జె∈ ( 0 , 5 ) )మరియు వాస్తవిక పరిస్థితులను అనుకరించడానికి యాదృచ్ఛిక పంటలు. మేము పాత్రలపై సాగే వైకల్యాలను వర్తింపజేసాము. డేటాసెట్‌లో 17387 వర్గాలు మరియు ఒక్కో తరగతికి దాదాపు 560 నమూనాలు ఉన్నాయి. చిత్రాలన్నీ సైజులో ఉన్నాయి32 × 32. 6, 757, 044 శిక్షణ నమూనాలు, 972, 309 ధ్రువీకరణ నమూనాలు మరియు 1, 934, 190 పరీక్ష నమూనాలు 1 మిలియన్ చిత్రాలను (10 GB) జోడించాయి. మా డేటాసెట్ కొత్తది ఎందుకంటే ఇతర డేటాసెట్‌ల మాదిరిగా కాకుండా సాధారణంగా జరిగే అక్షరాలు మరియు వత్తుల ప్రస్తారణలను మాత్రమే పరిగణనలోకి తీసుకుంటాము , మేము మొత్తం తెలుగు వర్ణమాలలు మరియు వాటి సంబంధిత వట్టు మరియు గునింతలను విస్తరించాము .

Fig. 2: - 1వ CNN (ప్రధాన పాత్ర) మరియు 2వ CNN (వట్టు మరియు గుణింతం.) ఆర్కిటెక్చర్

1వ CNN (ప్రధాన పాత్ర) మరియు 2వ CNN (వట్టు మరియు గుణింతం.) ఆర్కిటెక్చర్

OCR సిస్టమ్ యొక్క పనితీరు దాని వర్గీకరణ పనితీరుపై ఎక్కువగా ఆధారపడి ఉంటుంది. తెలుగు OCRపై మునుపటి రచనలు [14] హిస్టోగ్రామ్‌ల ఆధారంగా అక్షర స్థాయి విభజనను చేశాయిxమరియువైదిశలు. విభజన కోసం హిస్టోగ్రాం పద్ధతి ఖచ్చితంగా పని చేస్తుందని ఊహిస్తూ, వారు అక్షర వర్గీకరణ కోసం SVM ఆధారిత వర్గీకరణలను ఉపయోగించారు. అయినప్పటికీ, వాస్తవ దృశ్యాలలో, హిస్టోగ్రాం పద్ధతి వట్టు మరియు ప్రధాన పాత్రను సరిగ్గా విభజించడంలో విఫలమైందని మేము గమనించాము . అక్షరాలు తిప్పబడినప్పుడు లేదా x-axis లేదా y-axisపై అంచనా వేసినప్పుడు అవి ఉమ్మడి ప్రాంతాన్ని పంచుకున్నప్పుడు కూడా విఫలమవుతుంది.

ఫీచర్ లెర్నింగ్ కోసం డీప్ న్యూరల్ నెట్‌వర్క్‌ల విజయంతో స్ఫూర్తి పొంది, క్యారెక్టర్‌లను వర్గీకరించడానికి మేము CNNలను అన్వేషించాము మరియు దాని కోసం కొత్త నిర్మాణాన్ని ప్రతిపాదించాము. CNN అనేది ఒక రకమైన ఫీడ్-ఫార్వర్డ్ న్యూరల్ నెట్‌వర్క్ లేదా జీవ ప్రక్రియల ద్వారా ప్రేరణ పొందిన బహుళ లేయర్‌ల శ్రేణి. ఇది చేతితో రూపొందించిన లక్షణాలపై ఆధారపడటాన్ని తొలగిస్తుంది మరియు శిక్షణ డేటా నుండే ఉపయోగకరమైన లక్షణాలను నేరుగా నేర్చుకుంటుంది. ఇది ఫీచర్ ఎక్స్‌ట్రాక్టర్ మరియు వర్గీకరణ రెండింటి కలయిక మరియు ప్రధానంగా కన్వల్యూషనల్ (బరువు-భాగస్వామ్యం), పూలింగ్ మరియు పూర్తిగా కనెక్ట్ చేయబడిన లేయర్‌లను కలిగి ఉంటుంది.

సాధారణంగా, తెలుగు అక్షరం రెండు ప్రధాన భాగాలను కలిగి ఉంటుంది- చిత్రం 3 లో చూపిన విధంగా ప్రధాన పాత్ర మరియు వట్టు/గుణింతం . ప్రధాన పాత్ర, వట్టు మరియు గుణింతం యొక్క వివిధ ప్రస్తారణల నుండి భారీ సంఖ్యలో తరగతులు ఉత్పన్నమవుతున్నందున ఒకే CNNని ఉపయోగించడం నిష్ఫలమైనది . కాబట్టి, మేము అక్షరాన్ని వర్గీకరించడానికి 2 CNN ఆర్కిటెక్చర్‌ని ఉపయోగించాము. మొదటి CNN ప్రధాన పాత్రను గుర్తించడానికి మరియు రెండవ CNN ప్రధాన పాత్రతో పాటు వట్టు మరియు/లేదా గునింతాన్ని గుర్తించడానికి ఉపయోగించబడుతుంది . రెండు CNNల నిర్మాణాలు మూర్తి 2 లో చూపబడ్డాయి .

అత్తి 3: - ప్రధాన పాత్ర మరియు VATTU.

3:

ప్రధాన పాత్ర మరియు VATTU.

 ప్రీ-ప్రాసెసింగ్ మరియు సెగ్మెంటేషన్

ప్రీ-ప్రాసెసింగ్ అనేది స్కేవ్ కరెక్షన్‌ను కలిగి ఉంటుంది, దీనిలో చిత్రంలో వంపు సర్దుబాటు చేయబడుతుంది మరియు బైనరైజేషన్ తర్వాత చిత్రం బైనరైజ్ చేయబడుతుంది మరియు వ్యక్తిగత పదాలుగా విభజించబడుతుంది. దీని తర్వాత అక్షర స్థాయి విభజన మరియు వర్గీకరణ జరుగుతుంది.

మా సెగ్మెంటేషన్ అల్గోరిథం చిత్రంలో ఎటువంటి వక్రీకరణ లేదని ఊహిస్తుంది. ఇది వక్రీకరణ దిద్దుబాటును అత్యంత ముఖ్యమైన అంశంగా చేస్తుంది. మేము 90 డిగ్రీల వరకు స్కేవ్‌ను గుర్తించి సరిచేయగల స్కేను సరిచేయడానికి సరళ రేఖ హగ్ ట్రాన్స్‌ఫార్మ్ ఆధారిత సాంకేతికతను ఉపయోగించాము. మేము మా బైనరైజేషన్ కోసం Otsu యొక్క థ్రెషోల్డింగ్ [15] యొక్క సవరించిన సంస్కరణను ఉపయోగించాము . మేము శబ్దం తొలగింపు కోసం పదనిర్మాణ మూసివేత అల్గారిథమ్‌ని ఉపయోగించాము. మేము అప్పుడు లాజికల్ Oని గణించాముఆర్డెనోయిస్డ్ ఇమేజ్ మరియు ఓట్సు యొక్క థ్రెషోల్డింగ్ ఫలితం మరియు దానిపై వర్తించే మోడ్ ఆధారిత థ్రెషోల్డ్ మధ్య.

తెలుగు అక్షరాలకు వర్తింపజేయడం కోసం, మేము ధీర్గలు మరియు వత్తులను పరిగణనలోకి తీసుకోవడానికి MSER పద్ధతి [16] ని సవరించాము . దీర్ఘం మరియు వట్టు విడివిడిగా విభజించబడే అవకాశాన్ని తొలగించడానికి, మేము MSER యొక్క అవుట్‌పుట్‌ను విస్తరించడం ద్వారా సమీపంలోని అక్షరాలను ఒక పదంగా విలీనం చేసాము.

మేము అక్షర స్థాయి విభజన కోసం కనెక్ట్ చేయబడిన భాగాల అల్గారిథమ్‌ని ఉపయోగించాము. పదం యొక్క బైనరైజేషన్ తర్వాత, మేము అన్ని అక్షరాలను భాగాలుగా (బైనరీ పిక్సెల్‌ల సమూహాలు) వేరు చేయడానికి అల్గారిథమ్‌ను వర్తింపజేస్తాము. ఈ ప్రక్రియలో, భాగాల నుండి చిన్న బొబ్బలు తీసివేయబడతాయి. కొన్ని సందర్భాల్లో, వత్తులు ప్రధాన/బేస్ క్యారెక్టర్‌తో కనెక్ట్ చేయబడవు. కాబట్టి, బేస్ క్యారెక్టర్‌ని దాని వట్టుతో కనెక్ట్ చేయడం కోసం , మేము అతివ్యాప్తి చెందుతున్న దూరాన్ని క్షితిజ సమాంతర మరియు నిలువు దిశలో కొలిచాము మరియు వాటిని సమూహపరచాము.

మొబైల్ అప్లికేషన్

వినియోగాన్ని సులభతరం చేయడానికి, మేము ప్రతిపాదిత OCR పరిష్కారాన్ని అమలు చేసే Android యాప్‌ను అభివృద్ధి చేసాము. యాప్ ఏదైనా Android (4.4+) పరికరంలో పని చేసే ఇండస్ట్రీ స్టాండర్డ్ (MVP ఆర్కిటెక్చర్)తో ఆన్‌లైన్ ఇమేజ్‌కి టెక్స్ట్ మార్పిడి చేస్తుంది. మేము క్లయింట్-సర్వర్ ఆధారిత కమ్యూనికేషన్‌ని ఉపయోగించాము, ఇక్కడ క్లయింట్ (యాప్ వినియోగదారు) చిత్రంతో సర్వర్‌ను అభ్యర్థించినప్పుడు మరియు సర్వర్ html ఫైల్‌తో యాప్‌కి ప్రతిస్పందిస్తుంది. వృద్ధాప్యం లేదా తక్కువ దృష్టిగల వ్యక్తులు దీన్ని సులభంగా ఉపయోగించవచ్చని దృష్టిలో ఉంచుకుని థీమ్ ప్రత్యేకంగా రూపొందించబడింది. యాప్ చిత్రాల కోసం కెమెరా లేదా గ్యాలరీని ఉపయోగిస్తుంది. ఈ యాప్ పబ్లిక్‌గా కూడా అందుబాటులో ఉంచబడుతుంది

ఫలితాలు మరియు చర్చ

మేము ఇప్పుడు ప్రయోగాత్మక వివరాలను మరియు మా ప్రతిపాదిత అల్గారిథమ్ ఫలితాలను అందిస్తున్నాము. ఇంతకు ముందు సమర్పించినట్లుగా, నెట్‌వర్క్‌కు శిక్షణ ఇవ్వడానికి మొత్తం 6, 757, 044 నమూనాలు ఉపయోగించబడ్డాయి. పనితీరు 972, 309 నమూనాలను ఉపయోగించి ధృవీకరించబడింది. పెద్ద శిక్షణ డేటా పరిమాణం కారణంగా మేము 500 బ్యాచ్ పరిమాణాన్ని ఉపయోగించాము. ప్రారంభంలో, మేము SGD + మొమెంటం ఆప్టిమైజర్‌ని ఉపయోగించి మా నెట్‌వర్క్‌కు శిక్షణ ఇచ్చాము. 70-80 యుగాల తర్వాత కూడా, ఖచ్చితత్వం సంతృప్తికరంగా లేదు (80%). ఆడమ్ ఆప్టిమైజర్‌ని ఉపయోగించడం ద్వారా, మేము 30-40 యుగాలలో చాలా ఎక్కువ ఖచ్చితత్వాన్ని పొందగలిగాము. కొన్ని యుగాలకు (5) ధ్రువీకరణ ఖచ్చితత్వంలో పెరుగుదల లేనప్పుడు మేము శిక్షణ ప్రక్రియను నిలిపివేసాము. మా మోడల్ 16GB RAMతో GTX 1060లో శిక్షణ పొందింది.

అంజీర్ 2 లో ప్రతిపాదించబడిన CNN ఆర్కిటెక్చర్‌లతో పాటు, పైన వివరించిన అదే విధానాన్ని ఉపయోగించి సిఫార్ [17] మరియు లెనెట్ [18] లో నిర్వచించబడిన ప్రామాణిక CNN ఆర్కిటెక్చర్‌లు కూడా శిక్షణ పొందాయని మేము గమనించాలనుకుంటున్నాము . తదుపరి వివరించిన విధంగా తులనాత్మక విశ్లేషణ కోసం ఇది ప్రధానంగా జరిగింది.

పట్టిక 1: అక్షర వర్గీకరణ కోసం CNN ఖచ్చితత్వాలు

టేబుల్ 1:- అక్షర వర్గీకరణ కోసం CNN ఖచ్చితత్వాలు

పట్టిక 2: VATTU కోసం CNN ఖచ్చితత్వాలు

టేబుల్ 2:- VATTU కోసం CNN ఖచ్చితత్వాలు

పట్టిక వివరణలు

ప్రతిపాదిత డేటాసెట్‌పై CNN శిక్షణ పొందిన తర్వాత మా టెస్టింగ్ డేటాపై వివిధ CNN ఆర్కిటెక్చర్‌ల యొక్క ఖచ్చితత్వాన్ని పట్టికలు 1 మరియు 2 చూపుతాయి. పట్టికలోని సంక్షిప్తాలు క్రింద వివరించబడ్డాయి.

  • CRP (n)-కన్వల్యూషన్ (3×3, n ఫిల్టర్‌లు), Relu, Pool(2×2)
  • CRPC (n)-కాన్వల్యూషన్ (3×3, n ఫిల్టర్‌లు), రెలు, పూల్(3×3)
  • D (n)-n నోడ్‌ల దట్టమైన పొర.
  • DD (n)-డ్రాపౌట్ మరియు n నోడ్‌ల దట్టమైన పొర.
  • TCCNN-L/S-తెలుగు అక్షరం CNN పెద్దది/చిన్నది
  • TVCNN-L/S-తెలుగు వట్టు CNN పెద్దది/చిన్నది
  • ఎంసి/MV సిఫార్-మాడిఫైడ్ క్యారెక్టర్ నాట్టు సిఫార్
  • MC/MV లెనెట్-మోడిఫైడ్ క్యారెక్టర్/వట్టు లెనెట్

సిఫార్ [17] మరియు లెనెట్ [18] ఆర్కిటెక్చర్‌ల చివరి పొరలు ప్రధాన పాత్ర మరియు వట్టు యొక్క అవుట్‌పుట్‌ల సంఖ్యకు అనుగుణంగా సవరించబడ్డాయి . మేము రెండు విభిన్న నిర్మాణాలను పరిచయం చేసాము, ప్రతి దానిలో రెండు CNNలు ఉన్నాయి-ఒకటి ప్రధాన పాత్ర కోసం మరియు ఒకటి వట్టు కోసం . TCCNN-S మరియు TVCNN-S చిన్న ఆర్కిటెక్చర్‌లు, ఇవి ఇతర వాటి కంటే వేగంగా ఉంటాయి కానీ కొంచెం తక్కువ ఖచ్చితత్వంతో ఉంటాయి. TCCNN-L మరియు TVCNN-L సిఫార్ మరియు లెనెట్ ఆర్కిటెక్చర్‌ల కంటే మెరుగైన ఖచ్చితత్వాన్ని సాధించాయి. మెరుగుదల తక్కువగా ఉన్నప్పటికీ, మా డేటాసెట్ యొక్క పెద్ద పరిమాణం కారణంగా ఇది ముఖ్యమైనది. అంజీర్‌లోని ప్రతిపాదిత నిర్మాణాలు వాస్తవం ద్వారా ఈ మెరుగుదలను వివరించవచ్చు . 2 పాత్రలు మరియు వట్టు వ్యక్తిగతంగా ట్యూన్ చేయబడ్డాయి. ఇంకా, ఆర్కిటెక్చర్ ఇతర ఆర్కిటెక్చర్‌ల వలె ఇమేజ్ ప్యాచ్ యొక్క రిజల్యూషన్‌ను తగ్గించదు, తద్వారా తెలుగు అక్షర సమితిలోని సూక్ష్మ ఆకృతులను వర్గీకరించడంలో సహాయపడుతుంది.

మేము VGG [19] మరియు Resnet [20] వంటి చాలా లోతైన నమూనాలను ఉపయోగించలేదు ఎందుకంటే అవి పరిమాణంలోని ఇన్‌పుట్ చిత్రాలతో శిక్షణ పొందాయి.224 × 224. మా విషయంలో అయితే, చిత్రాలు పరిమాణంలో ఉంటాయి32 × 32. మేము తెలుగు OCRలోని ఇతర రచనలతో పోల్చలేకపోయాము ఎందుకంటే అక్షర స్థాయి విభజన మరియు వర్గీకరణ కోసం లోతైన అభ్యాస ఆధారిత విధానాన్ని ఉపయోగించేవి చాలా తక్కువ. అచంట మరియు హస్తీ [9] చేసిన పని మనకు అత్యంత సన్నిహితమైనది కానీ కలిగి ఉంది48 × 48చిత్రాలు. మరోవైపు, మా చిత్రాలు32 × 32. CNN యొక్క నిర్మాణం చిత్రం పరిమాణంతో మారుతుంది, కాబట్టి అలాంటి పోలిక వ్యర్థం అవుతుంది. ఇంకా, వారి తరగతులు కూడా భిన్నంగా ఉంటాయి. కాబట్టి, మేము మా డేటాసెట్‌లోని ప్రామాణిక CNN ఆర్కిటెక్చర్‌లతో పోల్చాము.

ముగింపు మరియు భవిష్యత్తు పని

మేము తెలుగు OCR కోసం ఒక డేటాబేస్, అల్గోరిథం మరియు అప్లికేషన్‌ను కలిగి ఉన్న ఒక పరిష్కారాన్ని అందించాము. డేటాసెట్‌ను రూపొందించేటప్పుడు మేము మొత్తం తెలుగు భాషను విస్తరించాము, కాబట్టి డేటా పెరిగే అవకాశం లేదు. సెగ్మెంటేషన్ అల్గోరిథం మెరుగుపరచబడుతుంది, తద్వారా ప్రతి అక్షరం దాని వట్టు మరియు గుణింతంతో కలిసి విభజించబడింది . వర్గీకరణను మెరుగుపరచడానికి నెట్‌వర్క్ ఖచ్చితత్వాన్ని మరింత మెరుగుపరచవచ్చు. ఈ ప్రతిపాదిత పనిని భారతదేశంలోని అన్ని భాషలకు ఉమ్మడి OCR వ్యవస్థను కలిగి ఉండే పరిధితో ఇతర భాషలకు మరింత విస్తరించవచ్చు.

కొన్ని తెలుగు సాంకేతిక పదాలు

త్రిప్పెన – screw-driver
నెజ్జనుడు – netizen
నెజ్జని – woman netizen
పేజీక – bookmark
పేజీకపెట్టు – to bookmark
అమరికలు – settings
అంతర్జాలం – internet
అంతర్జాల సంధానం – internet connection
విహరిణి – browser
వేగు – Email
వేగుపంపు – to mail
వేగరి – mailer
సేవాకర్త – service provider
పూర్వాయత్తం – readymade
ఋణరేకు – credit card
ఖాతారేకు – debit card
ఎఱుకజేయు – to acknowledge
ఎఱుకజేత – acknowledgement
నాణెకం – currency
సార్థవాహం – company
సార్థవాహికం – corporate
వృత్తినిపుణం – professional
పొడి అక్షరాలు – abbreviation
ప్రత్యాహారం – abbreviation
పొడిమాట – acronym
ఆకరం – source
వనరు – resource
మూలం – original
మౌలికత – originality
మృదుసామాను/మృదుసామగ్రి – software
పటుసామాను/పటుసామగ్రి – hardware
మార్గించు – to route
చెల్లింపు – payment
తఱచుట – to browse
స్వరూపించు – to configure
స్వరూపణం – configuration
ప్రక్రియ – process
ప్రక్రియాపనం – processing
ప్రక్రియాపని – processor
ప్రక్రియాపకం – processor

ఐ.పి.గోపని – I.P.hiding software
ఐ.పి.వేత్రి – I.P.finder
ప్రత్యేకించు – to reserve
కేటాయించు – to allot
కేటాయింపులు – allotments

ప్రత్యేకింపులు – reservations
ప్రత్యేకితం – reserved
అవసర దళాలు – reserve forces

ఎంపికచేయు – select
ఎంపిక – selection, choice
పర్యాప్తం – optimum
పర్యాప్తించు – optimize
పర్యాప్తింపు – optimization
లాగుపట్టె – scroll bar
ఎగలాగు – scroll up
దిగలాగు -scroll down
ఎగసాచు – zoon in
దిగసాచు – zoom out
మొగ్గించు – skew
టపా – post
టపాచేయు – to post
కత్తిరింపు-నకలు-అతుకు పని = cut-copy-paste job
గద్య – paragraph
ఖతి – font
పరిమాణం/కొల – size
పట్టీ – menu
జాబితా – list
పట్టిక – table
జాతీయం, నుడికారం – idiom
శబ్దపల్లవం – phrasal verb
పదబంధం – phrase
ప్రస్తావన – topic
ఉద్ఘాటన – statement
చర్చాహారం – thread
జ్ఞాపక జాగా – memory space
పెద్దగించు – maximize, enlarge
చిన్నగించు- minimize
సైజుమార్చు/కొలమార్చు – resize
ఆమ్రేడించు – repeat
నిలుపు – pause
ఆపు – stop
నమోదు – record
నమోదు చేయు – to record
దృశ్యకం – video
శ్రవ్యకం – audio
ఆతిథేయ గూడు – host site
స్థాపించు – install
వినిపించు/ప్రదర్శించు – play
వడియం – chip
ఆపుచేయు – turn off
కొసర్లు, చేర్పులు – add-ons
నొక్కు – click
లంకె – link
సంతకించు – sign up
లోసంతకించు – sign in
వెలిసంతకించు – sign out
జమిలినొక్కు – to double-click
కుడినొక్కు – right-click
చెఱుపు – delete
మీటలు – keys
మీటకం/మీటల ఫలకం – keyboard
బొత్తాం/గుండీ – button
ప్రతిదర్శిని – monitor
సన్నాహక కసరత్తు – preparatory exercise

అంతర్జాల నెలవు – web portal
అంతర్జాల అనుసంధానం – Internet connection
అంతరవర్తి – interface
అజ్ఞాత విహరణం – anonymous surfing
సాలెగూటి సరఫరా – site feed

తెఱపట్టు – screen-capture
తీర్చిదిద్దుకొను – customize
తీర్చిదిద్దుకోలు (కైసేత) – customization
అందగించు – beautify
అందగింపు – beautification
ఎక్కించు – to upload
ఎక్కింపు – upload
దించుకొను – to download
దింపుకోలు – download
జోడించు – to attach
జోడింపులు – attachments
సవరణ – modification
సంప్రకారం – format
సంప్రకారించు – formatting
ప్రతీకం – icon
లావాటి అక్షరాలు – bold
వాలు అక్షరాలు – italics
సాదా అక్షరాలు – normal
క్రీగీత – underline
అడ్డగీత/మధ్యగీత – strikethrough
సర్దుబాటు/సర్దుబడి – alignment
కదులుపట్టె – scroll-bar
పక్కపట్టె – side-bar
తీఱుతెన్నులు – features
నిరీక్షాస్థితి – standby mode
పక్కం – margin
మీదుపుట – header
క్రీపుట – footer
దస్తావేజు, కృతి – document
ప్రవర – profile

కైఫీయతులు – archives
ప్రచురించు – publish
అట్టిపెట్టు – save
పారవేయు – discard
సంకేతపదాన్ని ధ్రువీకరించు/ఖాయపఱచు – confirm password
కవిలె – file
చిట్టా – folder
దృశ్య కవిలె – video file
శ్రవ్య కవిలె – audio file
పాఠ్య కవిలె – text file
సిద్ధమౌతోంది/సన్నద్ధమౌతోంది – under process

సైపేటిక – check-box

సై/సరే – OK

నెనర్లు – thanks

కలనయంత్రం – computer

పటం – screen

సీమానామం – domain name

నమోదిత వ్యవహర్త/ వాడుకరి – registered user

జారుడు జాబితా – drop-down list

సుసంపన్న పాఠ్యం – rich text

సుసంపన్నించు – enriching

సుసంపన్నింపు – enrichment

పిడి – tab

నివేదిక – report

నివేదింపు reporting

సమ తలం – even

విషమ తలం – uneven

చర్చావేదిక – forum

ఆరోపాలు – entries

పరిసరాలు – surroundings

పదక్రమం – syntax

టపా – post (n)

టపాచేయు – to post

ప్రచురించు – publish

ఆదేశం – command

సంకేతావళి – code

సంకేతం – signal

చట్రం – frame

సరిచూడు – to check

సరిచూడ్కి – checking

ఆత్మసరిచూడ్కి – self-check

సమన్వయం – coordination

స్వంతదారీ ఖతులు – proprietory fonts

బహిరంగంగా – publicly

బాహాటం -open

బయల్పఱచు – to expose

చుట్టుచూపు – outlook

నామాంకం – label

నామాంకనం – labelling

నామాంకితం – lebelled

చేజోలె – Wallet

పేరోలగమ్ – parliament

పేరోలగ ప్రజాస్వామ్యం – parliamentary democracy

ముద్రాంకం – commercial brand

ముద్రాంకితం – branded product

ముద్రాంకనం – branding

ముద్రాంకించు – to brand something, somebody

ముద్రాంక విధేయత – brand loyalty

వలస – migration

వలసరి – migrant

వలసరాక – immigration

వలసరాకరి – immigrant

వలసపోక – emigration

వలసపోవరి – emigrant

తో…సంవదించు – to corroborate with

తాడేపల్లి బాలసుబ్రహ్మణ్యం గారి ఆలోచన

విస్తరిస్తున్న ఆధునిక విజ్ఞానానికీ వ్యవహారానికీ అవసరాలకీ అనుగుణంగా
కొత్త తెలుగు పదాల్ని కల్పించుకునేటప్పుడు కొన్ని ఆదర్శ సూత్రాల్ని
గమనంలో ఉంచుకోవాలని నేననుకుంటున్నాను.

1. కొత్త వాడుకలు అలతి అలతి పదాలతో ఏర్పఱచిన చిరుసమాసాలై ఉంటే మంచిది.
పర్యాప్తమైన చిరుతనాన్ని (optimum smallness) నిర్వచించడం కష్టం. కాని
స్థూలంగా (అ) తెలుగులిపిలో అయిదు అక్షరాలకి మించని పదాలూ (ఇ) ఒకవేళ అయిదు
అక్షరాలకి మించినా, ఆరేడు అక్షరాలు కలిగి ఉన్నా,  రెంటి కంటే ఎక్కువ
అవయవాలు లేని సమాసాలూ చిఱువాడుకలు అని భావిచవచ్చు.

2.సాఫీగా అర్థమయ్యే ఇంగ్లీషు పదాల (plain English terms)కి విశేషణాల
(adjectives)తో కూడిన వర్ణనాత్మక పదజాలాన్ని సృష్టించడానికి పూనుకోకూడదు.
అలాంటి ప్రయత్నం సాధారణంగా కొండవీటి చాంతాడంత సమాసాలకి దారితీస్తుంది.
Loan translation (అంటే మూలభాషలోని అర్థాన్ని మనం భాషలోకి అనువదించి
పదాలు కల్పించడం) కొన్నిసార్లు తప్పదు. కాని అన్ని వేళలా అదే మంత్రం
గిట్టుబాటు కాదు. బ్లాగ్ లాంటి పదాల్ని “దాదాపుగా” అలాగే ఉంచి తత్సమాలుగా
వాడుకోవడం మంచిది.

3. తెలుక్కి స్వాభావికమైన జాతీయాన్ని నుడికారాన్ని (idiom)
భ్రష్టుపట్టించకూడదు. తెలుగులో ఇమడని నిర్మాణాలు (structures)శీఘ్రంగా
పరమపదిస్తాయని మఱువరాదు.

4. భాషా పరిశుద్ధతని నిలబెట్టడం మన లక్ష్యం కాదు. భాషని సుసంపన్నం
చెయ్యడం, ప్రయోగాత్మకతని ప్రోత్సహించడం మన లక్ష్యం. కాబట్టి వైరి
సమాసాల్ని మిశ్రసమాసాల్ని విరివిగా అనుమతించాలి. అయితే అవి శ్రవణ సుభగంగా
(వినసొంపుగా) ఉంటేనే పదికాలాల పాటు నిలుస్తాయి. వికారమైన కాంబినేషన్లది
అల్పాయుర్దాయం. తప్పనిసరై దిగుమతి చేసుకున్న ఇంగ్లీషు పదాలకి సంస్కృత
ప్రత్యయాల (suffixes)నీ,  ఉపసర్గల (prefixes) నీ చేర్చి వాడుకోవడం
అమోదయోగ్యమే. ఉదా : కర్బనీకరణ మొదలైనవి.

5. ఇంగ్లీషులో లాగే తెలుగులో కూడా ప్రత్యాహారాల (abbreviations) ద్వారా
ఏర్పడే acronyms ని (వెకిలిగా పరిగణించకుండా) వాటికి ఒక గౌరవనీయ
స్థానాన్ని కల్పించడం చాలా అవసరం. తెలుగులో ఇప్పటికే అలాంటివి కొన్ని
ఉన్నాయి.

ఉదా :-అ.ర.సం (అభ్యుదయ రచయితల సంఘం)
వి.ర.సం (విప్లవ రచయితల సంఘం)
సి.కా.స (సింగరేణి కార్మిక సమాఖ్య)

వీటి సంఖ్య ఇంకా ఇంకా పెరగాలి. ముఖ్యంగా తెలుగు శాస్త్ర సాంకేతిక
రంగాల్లో !

6. మిశ్ర పద నిష్పాదన (hybrid coinage)ని ప్రోత్సహించాలి. అంటే, ఒక భాషకి
చెందిన ఉపసర్గల్నీ ప్రత్యయాల్నీ ఇంకో భాషకి చెందిన దేశి పదాలకి చేర్చి
కొత్త పదాలు పుట్టించడం. ఉదాహరణకి :- దురలవాటు. ఇందులో “దుర్” అనే ఉపసర్గ
సంస్కృతం. “అలవాటు” తేట తెలుగు పదం. ఇలాంటివే నిస్సిగ్గు, ప్రతివాడు, అతి
తిండి మొదలైనవి. ఇలాంటివి చాలా ఉన్నాయి కాని సరిపోవు. ఇవి వందలుగా వేలుగా
పెరగాలి.

7. అన్నింటి కంటే ముఖ్యమైన విషయం ఒకటుంది. పాత పదాలు,  కావ్యభాష,
గ్రాంధికం అంటూ కుహనా అభ్యూదయ లేబుళ్ళు వేసి మనం నిర్దాక్షిణ్యంగా
త్రోసిపుచ్చిన అచ్చ తెలుగు పదజాలం అపారంగా ఉంది. అలాగే అలాంటి సంస్కృత
పదజాలం కూడా విపరీతంగా ఉంది.

అభ్యూదయపు చీకటి కోణం
అట్టడుగున పడి కాన్పించని
పదాలన్నీ కావాలిప్పుడు
దాగేస్తే దాగని భాష (శ్రీ శ్రీకి క్షమాపణలతో)

ఆ పదజాలాన్నంతా ఇప్పుడు వెలికి తీయక తప్పదు. ఈ సందర్భంగా ప్రాచుర్యంలోకి
వచ్చిన కొన్ని దురభిప్రాయాల్ని కూడా సవరించాలి.

తెల్ల దేశాల్లో వారికి తెలిసిన plain language, layman’s vocabulary అనే
పదాలకి అర్థం వేరు. మన దేశంలో layman’s language కి అర్థం  వేరు. అక్కడి
layman’s language మన layman’s language కంటే అత్యంత సంపన్నమైనది.
శక్తిమంతమైనది కూడా. మన దేశంలో వాడుకలో ఉన్న layman’s language ఒక చచ్చు
భాష, బీద భాష కూడా. ఇందులో పదాలు కొద్ది. వ్యక్తీకరణలు పూజ్యం. మన laymen
కనీసం ఐదో తరగతి వరకైనా చదివినవారు కాకపోవడం ఇందుకో కారణం. పదో తరగతి
వరకు చదివిన వారిక్కూడా పుస్తక పఠనాసక్తి లేకపోవడం మరో కారణం. కాబట్టి
అలాంటివారిని దృష్టిలో పెట్టుకుని మనం కొత్త పదజాలాన్ని రూపొందించడానికి
పూనుకోకూడదు. అలా పూనుకుంటే తెలిసిన పదాల గుడుగుడుగుంచంలోనే తిరగాల్సి
వస్తుంది.

తెలుగులో కొత్త పదాల కల్పన చేసేటప్పుడు ఇంగ్లీషు పదాల్ని మక్కికి మక్కి
దించుకోవడమో, అనువదించడమో కాక, ఇంగ్లీషులో పదాలు ఏర్పడిన విధానాన్ని
ముందు సమగ్రంగా అధ్యయనం చేసి ఆ పద్ధతుల వెలుగులో తెలుక్కి వర్తించే
సూత్రాల్ని ఏర్పఱచుకోవాలి. నా పరిశీలనలో ఇంగ్లీషు పదాలు చారిత్రికంగా
స్థూలంగా రెండు రకాలుగా ఏర్పడ్డాయి.

1. అచ్చ ఇంగ్లీషు పదాలు  2. ఆదానాలు.

అచ్చ ఇంగ్లీషు పదాలు నాలుగు రకాలుగా ఏర్పడ్డాయి.

(అ) జెర్మానిక్ పదాలు :- తోటి జెర్మానిక్ భాషలైన డచ్, జర్మన్ భాషలతో
పోలికలు గల ఇంగ్లీషు పదాలివి. ఉదా :- friend, thanks, good, God, church,
round, free మొదలైనవి.

(ఇ) ఆంగ్లో-శాక్సన్ పదాలు :- మొదట్లో Angles అని పిలవబడ్డ ఆదిమ ఇంగ్లీషు
వలసదార్లు ఇంగ్లండులోని స్థానిక శాక్సన్ జాతివారితో సమ్మేళనమై మాట్లాడ
నారంభించిన భాష.

(ఉ) కెల్టిక్/గేలిక్ పదాలు : ఇంగ్లీషుకు పరిసర భాషలైన వెల్ష్, స్కాటిష్,
ఈరిష్ భాషల ప్రభావంతో ఇంగ్లీషులోకి వచ్చి చేరిన పదాలు.

(ఎ) నోర్డిక్ పదాలు :- వైకింగులు ఇంగ్లండుని పరిపాలించిన కాలంలో వచ్చి
చేరిన పదాలు.

ఇంగ్లీషులో రెండో అతిపెద్ద శబ్దవర్గమైన ఆదాన పదాల్ని కూడా 4 రకాలుగా
వింగడించవచ్చు.

(అ) ప్రామాణిక ఆదానాలు (Learned Borrowings): సంస్కృత ప్రాకృత భాషల
పదాల్ని తెలుగు గ్రహించినట్లే  మత, మతేతర కారణాల వల్ల ముఖ్యంగా
పునరుజ్జీవన (Renaissnace) కాలంలో లాటిన్, గ్రీకు పదాలు ఇంగ్లీషుని
ముంచెత్తాయి. ఈ సంప్రదాయం ఇప్పటికీ కొనసాగుతోంది.

(ఇ) చారిత్రిక ఆదానాలు : తెలుగు ఉర్దూ రాజుల ప్రభావానికి లోనైనట్లే,
ఇంగ్లండుని నార్మన్ రాజులు పరిపాలించిన కాలంలో ఇంగ్లీషు ఫ్రెంచి
ప్రభావానికి గురైంది. ఫ్రెంచివారిని అనుకరిస్తూ ఇంగ్లీషువారు కూడా పదాల
చివర ఒక అనవసరమైన e చేర్చి రాయసాగారు. ఉదా :- wyf కాస్తా wife అయింది.

(ఉ) సామ్రాజ్య ఆదానాలు : ఇంగ్లీషువారు ప్రపంచంలోని వివిధ ప్రాంతాల్లో తమ
రాజకీయాధికారాన్ని స్థాపించినప్పుడు స్థానిక భాషలు నేర్చుకోవడం,
వాటిలోంచి అవసరమైన పదాల్ని గ్రహించడం జరిగింది.

ఇది తెలుగుని ఇంగ్లీషుతో పోల్చడానికి కాదని అర్థం చేసుకోవాలి. చాలామంది ఆ
పొఱపాటు చేస్తారు. నార్మన్ రాజుల కాలంలో తప్ప మిగతా అన్ని కాలాల్లోను
ఇంగ్లీషు ఒక దేశానికి అధికార భాషగా ఒక హోదాని వెలగబెడుతూ వచ్చింది. ఒక
దేశానికి జాతీయభాషగా రాజపోషణకీ, దాని ద్వారా ప్రజాపోషణకి అది నోచుకుంది.
అందుచేత అది ఎన్ని భాషల ప్రభావానికి లోనైనా తన అస్తిత్వానికి ప్రమాదం


రాలేదు. తెలుగు పరిస్థితి పూర్తి విరుద్ధం. విజయనగర సామ్రాజ్యం అంతరించాక
(క్రీ.శ. 1665 ప్రాంతం) ఒక అధికార భాషగా తెలుగు యొక్క అధ్యాయం
ముగిసిపోయింది. అయినా ఇప్పటి దాకా ఈ భాష బతికే ఉండడం గొప్ప సర్కస్ ఫీటే.
అందుచేత తెలుగు భాషాభిమానం భాషోన్మాదమూ కాదు. విశాలాంధ్ర భావన
సామ్రాజ్యవాదమూ కాదు.

కొందరు తలపోస్తున్నట్లుగా ఇంగ్లీషులో ఈనాడు మనకు కనిపించే పదాలు ఇతర భాషల
నుండి మక్కికి మక్కి దిగుమతి చేసుకున్నవి కావు. ఆకాశం నుంచి హఠాత్తుగా
ఊడిపడ్డవీ కావు. వాటి వెనుక ఇంగ్లీషు మేధావుల కృషి చాలా ఉంది. అలాంటి
కృషినే ఇప్పుడు మనం కూడా చెయ్యాలనుకుంటున్నాం. కొత్త పదాల రూపకల్పన
చేసేటప్పుడు ఇంగ్లీషు మేధావులు అనుసరించిన పద్ధతుల్నే మనం ఇప్పుడు
చర్చిస్తున్నాం.

1. పోలిక (Analogy) :- అంతకుముందున్న పదాలకు సంబంధించిన కొత్త పదాలు
అవసరమైనప్పుడు ఆ పదాల స్వరూపానికి కొద్దిగా మార్పులూ చేర్పులూ చేసి వేరే
అర్థంలో వాడారు. అంతకుముందు కేవలం uncanny అనే పదం ఒక్కటే ఉండగా canny
అనే పదాన్ని కల్పించారు. అంతకుముందు gnostic (ఒక ప్రాచీన క్రైస్తవ శాఖ
సభ్యుడు) ఒక్కటే ఉండగా agonstic (అజ్ఞేయవాది, నాస్తికుడు) అనే పదాన్ని
కల్పించారు. outrage అనేది అచ్చమైన ఆంగ్లో-శాగ్జన్ పదం కాగా దానికి
విశేషణంగా outrageous అని లాటిన్ శైలిలో కల్పించారు. అంటే ఉన్న పదాల
నుండే కొత్త పదాల్ని కల్పించారు. అలా కల్పించడం ఇంగ్లీషు/లాటిన్ వ్యాకరణ
సూత్రాలకు విరుద్ధమైనా లెక్కచెయ్యలేదు. సూత్రాలు వర్తింప శక్యమైతే
పాటించారు. పాటించడానికి అవకాశం లేనిచోట త్రోసిపుచ్చారు.

2. ధ్వన్యనుకరణ (Imitation) :- మనుషులు భావోద్వేగపు క్షణాల్లో చేసే
అవ్యక్త కాకుస్వరాలకూ ధ్వనులకూ శబ్ద ప్రతిపత్తిని కల్పించారు. ఆ ధ్వనులకు-
తెలిసిన ప్రత్యయాల్ని జోడించి కొత్త పదాల్ని నిష్పాదించారు. ఆ క్రమంలో
lispism, yahoo, pooh-poohing, booing మొదలైన పదాలు పుట్టాయి. మనవాళ్ళు
కూడా “చకచక, నిగనిగ” నుంచి చాకచక్యం, నైగనిగ్యం, నిగారింపు మొదలైన
పదాల్ని నిష్పాదించారు. అయితే ఈ ప్రక్రియ ఇటీవలి కాలంలో వెనకబట్టింది.

3. అర్థాంతర ప్రకల్పన (Semantic alteration):-  సాధారణ పరిస్థితుల్లో భాష
చనిపోదు. ఇసుమంత మారుతుందంతే ! ఇంగ్లీషువారు అంతకుముందున్న పదాలకే కొత్త
అర్థాల్ని అనువర్తించారు. fan, straw, (cheque)leaf, web, portal
మొదలైనవి ఈ కోవకు చెందినవి. కాని ఇలా చెయ్యాలంటే భాషా పటిమ కన్నా మనిషిలో
కొంత కవితాత్మకత తోడవ్వాలి.

4. పునరుద్ధరణ (Revival) :- భాషలో కొన్ని పదాలు బహు పాతవై ఉంటాయి. అవి
నిఘంటువులకు మాత్రమే పరిమితమై ఉంటాయి. అవి ఇప్పుడెవరూ ఏ మాండలికంలోను
వాడకపోవచ్చు. వాటికి సమానార్థకాలైన వేరే పర్యాయపదాలు ఇప్పుడు లభ్యమౌతూ
ఉండొచ్చు. అంతమాత్రాన ఆ పాత పదాలు పనికిమాలినవి కావు. ఈ సత్యాన్ని
ఇంగ్లీషువారు లెస్సగా కనిపెట్టారు. ఆ పదాల పాత అర్థాలకి సరిపోలిన కొత్త
అర్థాల్లో వాటిని వాడడం మొదలుపెట్టారు. ఆధునికంగా లభ్యమౌతున్న పదాలకు
తోడు ఈ పాత పదాలు కొత్త అర్థాల సోయగాలతో జతచేరి ఇంగ్లీషు భాషని నవయౌవనంతో
పరిపుష్టం చేశాయి. olympics, carnival, domain మొదలైనవి ఇందుకు ఉదాహరణ.

5. మాండలికాల విస్తృత వినియోగం (universalization of dialects):
ఇంగ్లీషులో ఎన్ని మాండలికాలున్నాయో ఎవరికీ అంతు చిక్కదు. అయితే
ఇంగ్లీషువారు ఆ మాండలికాలన్నింటినీ సందర్భానుసారంగా ఉపయోగించుకుని భాషని
శక్తిమంతం చేసుకున్నారు. మాండలిక పదాలకు ఇప్పటికే ఉన్న అర్థాలకి తోడు
కొత్త అర్థాల్ని జతకలిపారు. కొన్ని సందర్భాల్లో Slang నుండి సైతం
ప్రామాణిక భాషని సిద్ధం చేశారు. ఉదాహరణకి jazz అనే పదం New Orleans లో ఒక
పచ్చి అశ్లీల క్రియాధాతువుగా మాత్రమే వాడుకలో ఉండేది. అదిప్పుడు ఒక
గౌరవనీయమైన సంగీత కళారూపానికి నామధేయమైంది.

6. మిశ్ర పద నిష్పాదన (hybrid coinage) :- ఇంగ్లీషులో ఇప్పుడు
“చెయ్యదగిన” అనే అర్థంలో క్రియాధాతువుల చివర చేర్చబడుతున్న able అనేది
నిజానికి ఫ్రెంచి ప్రత్యయం. మొదట్లో ఇది adorable మొదలైన ఫ్రెంచి ఆదాన
పదాలకు మాత్రమే చేరేది. క్రమంగా దాన్ని దేశి ఇంగ్లీషు పదాలక్కూడా
యథేచ్ఛగా చేర్చడం మొదలైంది. ఈరోజు think, drink, eat, walk లాంటి అచ్చ
ఇంగ్లీషు పదాలక్కూడా ఈ విధమైన పరిణామాన్ని చూస్తున్నాం.

మన సంప్రదాయంలో సంస్కృత పదాలతో జతకలిపి తెలుగుతో సహా ఏ ఇతర భాషాపదాలకైనా
సరే సంధులూ, సమాసాలూ చెయ్యడం ఆదినుండి నిషిద్ధం. కలిసే అవయవాలు రెండూ
సంస్కృత పదాలైతేనే సంధిసమాసాలు సాధ్యం. ఆ రకంగా అవసరం లేని సంస్కృత పదాలు
కూడా తెలుగులోకి సమాసాల రూపంలో యథేచ్ఛగా చొఱబడిపోయాయి. ఒకప్పుడు
ఇంగ్లీషులో కూడా ఇలాంటి సంప్రదాయమే ఉండేది. లాటిన్ గ్రీకు పదాలతో అచ్చ
ఇంగ్లీషు పదాల్ని కలపకూడదు. అంతే కాక లాటిన్ సమాసాలు లాటిన్తో జరగాలి.
గ్రీకు సమాసాలు గ్రీకుతోనే జరగాలి. లాటిన్ పదాలతో గ్రీకు పదాల్ని
కలపకూడదు.

కాని ఆధునిక ఇంగ్లీషు మేధావులు ఈ సంప్రదాయాన్ని కావాలనే విశృంఖలంగా
ఉల్లంఘించారు. తప్పలేదు, తప్పు లేదు. ఎందుకంటే సమాసంలో రెండో పదం కూడా ఆ
భాషాపదమే అయివుండాలంటే, ఎంతమందికి లాటిన్ గ్రీకుల మీద పట్టుంటుంది ? అలా
పదసృష్టి ఆగిపోతుంది.

7. నామవాచకాల క్రియాకరణం (Verbification of nouns) : ఆధునిక ఇంగ్లీషు
అన్ని రంగాల్లోను వాయువేగ మనోవేగాలతో దూసుకుపోవడానికి ఈ చర్య
దోహదించినంతగా మఱింకేదీ దోహదించి ఉండలేదు. ఈనాటి ఇంగ్లీషులో ఏ (noun)
నామవాచకాన్నయినా సరే, క్రియాధాతువు(verb-root)గా మార్చి వాడుకునే
సౌలభ్యముంది. అసలు అవి మౌలికంగా క్రియలా ? నామవాచకాలా ? అని సందిగ్ధంలో
పడి కొట్టుమిట్టాడేటంతగా ఈ ప్రక్రియ విశ్వవ్యాప్తమైంది. ఆఖరికి
పొడిపదాల్ని కూడా క్రియలుగా మార్చేసి SMSing అని వాడుతున్నారు.

వ్యక్తినామాల (proper nouns)ని సైతం క్రియలుగా మార్చేశారు. Charles F.
Boycott అనే బ్రిటిష్ భూస్వామి అడిగినంత కూలీ ఇవ్వట్లేదని ఆయన ఎస్టేట్లో
పనిచేసే రైతుకూలీలంతా సమ్మెచేసి పనులకి దూరంగా ఉంటే, దానికి boycotting
అని పేరొచ్చింది. ఇలాంటివి మన తెలుగులో కూడా ఒకటి-రెండు లేకపోలేదు. ఉదా:-
భీష్మించడం. ఈ క్రియ తెలుగులోనే ఉంది కానీ సంస్కృతంలో లేదు.

8. సమాస ఘటనం : ఇంగ్లీషు మేధావులు గత శతాబ్దాల్లో ఉనికిలో లేని కొన్ని
వ్యాకరణ సంప్రదాయాల్ని తమ భాషలో ప్రవేశపెట్టారు. వాడుకలో బహుళ ప్రాచుర్యం
పొందినప్పటికీ ఇంగ్లీషు వ్యాకరణాల్లో మాత్రం ఆ నిర్మాణాలకు ఇప్పటికీ
సముచిత స్థానం లేదు. వాటిల్లో సమాసాలొకటి. సమాసం రెండు వేరు వేరు అర్థాలు
గల పదాలతో ఏర్పడే మిశ్రమం. ఆ మిశ్రమం నుంచి ఉప్పతిల్లే కొత్తపదం ఒక కొత్త
అర్థాన్ని కూడా స్ఫురింపజేస్తుంది. ఉదా :- రాజ భవనం. ఇది రాజు కంటే, భవనం
కంటే వేరైన ఒక ప్రత్యేకమైన శ్రేణికి చెందిన కట్టడాన్ని సూచిస్తుంది.
సమాసాల సౌలభ్యాన్ని ఇంగ్లీషు మేధావులు త్వరగానే గ్రహించారు. ఇప్పుడు
సమాసాలు లేకుండా ఇంగ్లీషు మాట్లాడ్డమే అసాధ్యం. ఒకవేళ అలా మాట్లాడితే
ఇంగ్లీషు రాదేమో నని జాలిపడడం కూడా జరగొచ్చు.

1. Customer-care = care for customers
2. User-friendly = friendly to the user
3. User-serviceable = serviceable by the user
4. Gas dealer = Dealer in gas
5. Expiry date = date of expiry
6. God-forsaken = forsaken by God
7. Bible-thumping = thumping the Bible
8. A London-bound airliner = An airliner bound to London
9. Earth-fill = Filling with earth
10.sky-diving = diving in the sky
11.trustworthy = worthy of trust
12.action-packed = packed with action
13.painstaking/breathtaking etc.

అయితే ఇక్కడ ఒక ఆసక్తికరమైన విషయం ఉంది. తాము వాడుతున్నవి సమాసాలు (word
compounds) అని ఇంగ్లీషువాళ్ళకు ఇప్పటికీ తెలియదు. అలాంటి మిశ్రమాల్లో
మొదటి పదం functional గా adjective అవుతోందని వారు భ్రమిస్తున్నారు. ఆ
మాటే తమ వ్యాకరణాల్లో రాసుకుంటున్నారు కూడా ! రెండు పదాలు
కలుస్తున్నప్పుడు మాయమౌతున్న విభక్తి ప్రత్యయాల (prepositions)ని
వివరించే వైయాకరణ బాధ్యత (grammarian’s burden)గురించి మర్చిపోతున్నారు.

సమాసాలే మన భాషక్కూడా బలం. ఇంగ్లీషు వ్యాకరణాల్లా కాకుండా మన వ్యాకరణం
సమాసాల్ని క్రోడీకరించి వర్గీకరించింది కూడా. అవి మన భాషలో ఇప్పటికే
వందలాదిగా ఉన్నాయి. కాని అవి సరిపోవు. మన భాషకున్న సమాస శక్తిని సక్రమంగా
వినియోగించుకుని చాలా కొత్తపదాల్ని సృష్టించుకునే సౌలభ్యం ఉంది.

9. సందర్భాంతర ప్రయోగాలు : నామవాచకాల్ని క్రియాధాతువులు (programming,
airing, parenting, shopping, modelling, typing, cashing, triggering,
highlighting, focussing మొదలైనవి) గా మార్చి ప్రయోగించడం ఇంగ్లీషుకు ఎంత
ఊపునిచ్చిందో ఇది కూడా అంతే ఊపు నిచ్చింది. సందర్భాంతర ప్రయోగాలంటే-
సాంప్రదాయికంగా ఒక సందర్భంలో మాత్రమే వాడాల్సిన పదాల్ని ఇంకొన్ని ఇతర
సందర్భాలక్కూడా అనువర్తించి వాడ్డం.అలాగే ఒక రంగంలో వాడాల్సిన సాంకేతిక
పదాల్ని ఇంకో రంగానికి ఆరోపించి వాడ్డం కూడా !  ఉదా :- screen (తెఱ)
నాటకాలకూ సినిమాలకూ అన్వయించే మాట. దాన్ని IT లో కొన్ని రకాల పుటల్ని
సూచించడానిక్కూడా వాడుతున్నారు.

అలాగే, campaign కి ప్రాథమికంగా దండయాత్ర అని అర్థం. కాని ఇప్పుడు దాన్ని
ప్రచారయుద్ధం అనే అర్థంలో కూడా వాడుతున్నారు. గుఱ్ఱాల
శారీరాన్ని(anatomy)అందులో భాగాల్నీ కార్లకూ, ఇతర యంత్రాలకూ అన్వయించి
ప్రయోగించడం కూడా జరిగింది.

తెలుగు కూటమి

-భాషోద్యమం కోసం -పారుపల్లి కోదండ రామయ్య  వీరు నెలభై సంవత్సరాల పాటు విద్యుత్ శాఖ లో పని చేసి, పదవీ విరమణ చేసి తెలుగు భాషాభివృద్ధికై నిరంతర కృషి చేస్తున్నారు.

కూటమి పుట్టుక

ఈ దేశంలో మిగిలిన భాషలతో పోలిస్తే, ఎక్కువ మంది మాట్లాడుతుండిన తెలుగు ఇప్పుడు మనుగడ చిక్కులను ఎదుర్కొంటున్నది. బడి మాధ్యమంగా పనికి రాని భాష తెలుగు అని తెలుగు రాష్ట్రాల ప్రభుత్వాలు తేల్చేసాయి. దూరపు ఇతర రాష్ట్రాలలో తెలుగు మాధ్యపు బడులు కొనసాగుతుండటం ఒక వింత. ఈ ప్రభుత్వాల చేష్టలు ఆ బడులకు కూడ ఎసరు పెడతాయి అని అక్కడి మన వారు వాపోతున్నారు. 1953 నుంచి సైతం ఇక్కడ ఏలుబడి భాషగా తెలుగును ఆదరించిన ఒక్క ముఖ్యమంత్రి కూడ లేడు. అసెంబ్లీ చట్టాల భాషగా, న్యాయస్థానాల పరిభాషగా కూడ ప్రజల భాష కనపడని రాష్ట్రాలు మనవే. రాజధానిలోనూ పలుకుబడి భాషగా  పనికి వచ్చేది హిందీ అంటే పరిస్థితిని అర్థం చేసుకోవచ్చు.

ఈ నేపధ్యంలో తెలుగు మనుగడ కోసం కొంత మంది మేధావులు, తెలుగు ప్రేమికులు ఒక స్పష్టమైన కార్యాచరణ పధకంతో ముందుకు పోవాలి అని నిర్ణయించుకున్నారు. దాని కోసం కొంత లోతుగా విషయాలను పరిశీలించాలి. అసలు తెలుగుకు ఈ ముప్పు ఎలా మొదలైంది? ఎందుకు కొనసాగుతున్నది? తెలుగు వారు ఈ విషయమై ఏమి ఆలోచిస్తున్నారు? ఈ ధోరణికి నివారణ మార్గాలు ఏమిటి?

కీడు మొదలు

వింధ్య పర్వతాల క్రింద ప్రాంతమంతటా తెలుగు మాట్లాడేవారు ఉండేవారు. ఇంత ప్రాంతాన్ని ఒకే రాష్ట్రంగా ఉంచటం కుదరదు. అలా వివిధ రాష్ట్రాలుగా ఉంటేనే తెలుగు పరిస్థితి బాగుండేది. కొంత మంది తమ స్వార్థ కారణాల వల్ల తెలుగుకు విడి రాష్ట్రం కావాలని కోరారు. ఆచరణలో తమిళనాడు, కర్ణాటక అని పేరు పెట్టి వదిలిన ప్రాంతాలలో తమిళుల, కన్నడిగుల కన్న ఎక్కువ సంఖ్యలో తెలుగు వారు ఉండటం వారి ద్రోహాన్ని బయటపెట్టింది. ఒక్క సారి తమిళుల రాష్ట్రం తమిళనాడు అని ప్రకటించాక అక్కడి మిగిలిన తెలుగులపై వేట మొదలైంది. 1920 ల్లో దక్షిణాన ఉన్న మూడు జిల్లాల తమిళనాడు కావాలని ద్రవిడ కజగం అడగటాన్ని మనం గుర్తుకు తెచ్చుకోవాలి. మైనారిటీ వారిదే రాష్ట్రం అని ప్రకటించాక దానిని విజయవంతంగా వాడుకోవాలంటే ఆధిపత్య ధోరణి అవసరం అని తెలుసుకొని తెలుగును కనపడకుండ, వినపడకుండ చేసి తెలుగు వారిని లేకుండ చేసారు. కర్ణాటకలో కూడ అదే పరిస్థితి. బెంగుళూరులో తెలుగు సేవ చేస్తున్న లక్ష్మీ రెడ్డి గారు తమ పిల్లలు కన్నడిగులు అయిపోయారు, తెలుగు వారమని చెప్పుకోనలేక పోతున్నారు అని చెప్పారు. తెలుగు వారి ప్రాంతాలను మహారాష్ట్ర, మధ్యప్రదేశ్, ఒరిస్సాలలో కూడ వదిలేసాము.1953 లో ఆంధ్ర ప్రదేశ్ ఏర్పడినప్పుడే తెలుగు తల్లికి ఒక కన్ను, ఒక చేయి, ఒక కాలు తీసేశారు. సగం మంది తెలుగు వారు తెలుగు రాష్ట్రం బయట మిగిలిపోయారు. వారు ఇక కనుమూసినట్లే. వివరాల కోసం స. వెం. రాసిన ‘ఎల్లలు లేని తెలుగు” చదవాలి.

నిజంగా తెలుగు కోసం ఏర్పడిన రాష్ట్రం కాదు కాబట్టి ఆంధ్ర రాష్ట్రం ఏర్పాటుతో తెలుగు పతనం మొదలైంది. కనీసం మాట వరసకు అయినా వెంబడే తెలుగును అధికార భాషగా ప్రకటించలేదు. ఎక్కడా ఉండని వింత: పైకి ఇక్కడ రెండు అధికార భాషలు ఉంటాయి. తీరా అలా ప్రకటించిన రెండు భాషలూ ఆచరణలో అధికార భాషలుగా ఉండవు. శాసనాలు, ప్రభుత్వ కార్యాలయాలు, న్యాయస్థానాలు, బ్యాంకులు, విద్యుత్ సంస్థలు, కొట్లు, కంపెనీలలో ఎక్కడ చూసినా తెలుగు కనపడదు. ఇంతగా తల్లి నుడికి అవమానం ఏ దేశంలో, మన దేశంలోని ఏ రాష్ట్రంలో కూడ జరగటం లేదు. దీనికి నెమ్మదిగా అలవాటు పడిన జనం, ఎందుకూ పనికి రాని భాష, తెలుగు అని అనుకొన్నారు. అందుకని తమ పిల్లలను తెలుగుకు దూరంగా ఉంచటం మొదలుపెట్టారు.

ఇప్పటి పరిస్థితి                        

అమ్మకు మందు బిళ్ళ వేసేదెవరు?

ఈ నేల మీద ఎక్కువ మంది పిల్లలను కన్నవారిలో మా అమ్మ ఒకతి. కాని, ఆ 100 మంది పిల్లలలో 90 మందికి డబ్బు సంపాదన యావే తప్ప మరోటి లేదు. వీరు డబ్బు కోసం ఎంత నీచమైన పనికైనా తెగిస్తారు. వీరికి తల్లి అంటే గిట్టదు. ఫలానా తల్లికి పుట్టాము అని చెప్పుకోవటానికే సిగ్గుపడతారు. వారి పిల్లలకు కనీసం నాయనమ్మ మాటను చెప్పటానికి కూడ ఇష్టపడరు. పిల్లల నోట నాయనమ్మ మాట రాకుండ చాల జాగ్రత్తపడుతుంటారు.

తెల్ల తల్లిని తలకెత్తుకొని తమ తల్లిని తన్నుతున్నారు.

ఈ మధ్య విక్టోరియా మహారాణి మా ఊరు వచ్చింది. చాల తెల్లగా ఉన్నది. మొకంలో కళ ఉన్నది. తెలివితో ఆరోగ్యంగా, అందంగా, మంచి గుడ్డలతో ఉన్నది. ఎన్నో విషయాలలో ఎంతో పరిజ్ఞానంతో మాటల చతురతను కలిగి ఉన్నది. వీరు ఇక ఆమెకు వంగి, వంగి దండాలు పెట్టి ఆమె కాళ్ళను పదే పదే ముద్దెట్టుకున్నారు. ఇంటికి వచ్చి తమ తల్లి అలా లేదని రోజూ తన్నుతూనే ఉన్నారు.

యునెస్కో డాక్టరు చూసి “మీ అమ్మ ఎక్కువ కాలం బతకదు” అని చెప్పేసాడు. “I.C.U. లో ఉన్నది. గంటకు ఒక మందు బిళ్ళ దగ్గరుండి నోట్లో వేయాలి” అని చెప్పాడు.

90 మంది ఎలాగూ పట్టించుకోరు. మిగిలిన వారిలో ఏడుగురు అమ్మను గురించి పట్టించుకున్నట్లు నటిస్తారు. ఆమెను గురించి గొప్పగా ఆగకుండా మాట్లాడుతూనే ఉంటారు. కొంత మంది అమ్మ మాటల తీయదనం మీద వ్యాసాలు, కథలు, గీతాలు, పద్యాలు, శతకాలు రాస్తారు. మా అమ్మ మాట తేనె కన్న తీయన అని, జున్ను వెన్నల కన్న మిన్న అని ఉపన్యాసాలు ఇస్తుంటారు. ఆ పుస్తకాల మీద సమావేశాలు, ఒకరికొకరు శాలువాలు కప్పటాలు నిరంతరం చేస్తూనే ఉంటారు. అమ్మ కోసం ఎంతో చేసినట్లు చెమటలు కారుస్తుంటారు. కాని అమ్మ దగ్గరకు వెళ్లి నోట్లో మందు బిళ్ళ వెయ్యాలనే వీరికి తోచదు, వేరే వారు చెప్పినా రుచించదు.

మిగిలిన ముగ్గిరిలో ఇద్దరు మాత్రం గట్టిగానే అనుకున్నారు; తప్పకుండా తల్లి కోసం ఏమైనా చెయ్యాలి అని. అందుకని వీరు బాగ ఆలోచించి పైనున్న జగన్మోహనుని, చంద్రులను ప్రార్థించాలి అని అంటున్నారు. వారికి స్తోత్రాలు రాస్తున్నారు. వారి మనసు కరిగే దాక ప్రార్థనలు, ఊరేగింపులు, పూజలు, కొలుపులు చేయాలి అనుకున్నారు. దాని కోసం కొన్ని సంఘాలను, ప్రార్థన సమావేశాలను ఏర్పరుస్తున్నారు. ఇంతకూ ఇందులో ఒక్కరు కూడ తల్లి దగ్గరకు వెళ్లి ఒక్క మందు బిళ్ళను ఆమె నోట్లో వేయాలని మాత్రం అనుకోవటం లేదు.

ఇక మిగిలిన ఒకాయన మాత్రం, ‘మా బజారు అవతలి బజారులోని చివరి ఇంట్లో ఒకామెకు ఒంట్లో బాగా లేదు. ఆమెకు కంట్లో నలుసు పడినా, పంట్లో నొప్పి వచ్చినా నేను తట్టుకోలేను. ముందు ఆమె బాగోగులు చూడాలి.’ అని అక్కడకు వెళ్లి ఆమె సేవలో మునిగి తేలుతున్నాడు. సవర అక్షరాలను కనిపెట్టాడు. వారికి ఒక తెల్లడి (dictionary) రాసాడు. పుస్తకాలను తయారు చేసాడు. ‘తెలుగును మానెయ్యండి, సవర భాషను నేర్వండి’ అని చెప్పాడు. ఆదిలాబాదు జిల్లాలోని గోండుల దగ్గరకు వెళ్ళాడు. వారి భాషకు అక్షరాలను కనిపెట్టాడు. పుస్తకాలను రాసాడు. ఐ.టి.డి.ఏ. ద్వారా చదవటానికి మొత్తం ఖర్చులకు ఏర్పాట్లు చేసి, జేబుడబ్బుల సౌకర్యం కలిగించి ‘ఇక తెలుగు చదవకండి.’ అని చెప్పాడు. తెలుగునాట కన్న ఎన్నో రెట్లలో గోండులు ఇతర రాష్ట్రాలలో ఉన్నారు. మహారాష్ట్ర లోని వారి దగ్గరకు పోయి ‘మరాఠీ మాని, గోండు నేర్వండి.’ అని, మధ్యప్రదేశ్, చత్తీస్ గడ్ పోయి ‘హిందీ మాని, గోండు నేర్వండి’ అని కూడ అంటే అది ఒక ధోరణిలే అనుకొనవచ్చు. మరి వీరికి పొరుగు రాష్ట్రాలలో తల్లి నుడికి దూరమవుతున్న, దూరమైన తెలుగు వారు ఎందుకు కనపడరు?

ఈ నడుమ పాలమూరు జిల్లా కలెక్టరు అక్కడి ఇటుక బట్టీలలో పనిచేస్తున్న చదువు రాని, 14, 15 ఏండ్లున్న ఒరిస్సా పిల్లలను చూసి చలించిపోయాడు. ప్రభుత్వ ఖర్చుతో వారికి బడి పాఠాలు నేర్పిస్తున్నాడు ఒరియా భాషలో. కాని 45% గా ఉన్న ఇక్కడి నిరక్షరాస్యులు ఆయనకు కనపడరు. తెలుగు తల్లికి కాన్సర్ కణం ఎక్కించటానికి మాత్రం ఉబలాటపడతాడు.

ఇంత లేకిగా తల్లిని చూసే కుటుంబం ఎక్కడా లేదు.

మా పక్కింటి తల్లుల మహర్దశ

కేరళ ముఖ్యమంత్రి కూడ అక్కడికి వచ్చిన, చదువు రాని, ఒరిస్సా పిల్లలను చూసి నోచ్చుకొన్నాడు. 20 ఏండ్ల క్రిందనే 100 నూరం అక్షరాస్యత సాధించిన తన రాష్ట్రంలో ఈ పరిస్థితి బాగుండదు అనుకొన్నాడు. అందుకని ఆ పిల్లలకు ప్రభుత్వ ఖర్చుతో పాఠాలు నేర్పిస్తున్నాడు మలయాళంలో. ఆరు నెలలలో వారు మలయాళం మాట్లాడతారు. ఒక తరం అక్కడే ఉంటే వారు మలయాళీలు అవుతారు.

ఏడు తరాల క్రితం ఇక్కడకు వచ్చిన మార్వాడీలు తెలుగు రాకుండానే విజయవంతంగా తమ వ్యాపారాలను చేసుకుంటున్నారు. కొద్ది స్వాభిమానం కూడ లేని మనము వారి కొట్లకు వెళ్లి పెంపుడు కుక్కల్లా వారి కాళ్ళు నాకుతూ వచ్చీ రాని హిందీలో మాట్లాడుతూ వారి సరుకులను కొంటాము. వారు మనకు హిందీని నేర్పుతున్నారు. కొట్టు దగ్గరకు వెళ్లి మనము తెలుగులో మాట్లాడితే, తను తెలుగు మాట్లాడలేను అంటే, మేము వేరే కొట్టు దగ్గరకు వెళ్తాము, అని అనగల స్వాభిమానం మనకుంటే వారందరు 6 నెలల్లో తెలుగులో మాట్లాడతారు. తమిళనాడులో కొట్టు పెట్టిన మార్వాడీ మొదటి రోజు నుంచే అరవంలో మాట్లాడతాడు.

మా పక్కింటి ఆమె తన పిల్లలకు జల్లికట్టు ఆటను నేర్పింది. ఎద్దు మీదకు ఒకతను వెళ్లి దానిని పడవేయటమే ఆ ఆట. అందులో మనిషి ఒక్కొక్క సారి గాయాల పాలవుతాడు. దాదాపు ఎద్దుకు ఎప్పుడూ ఏమీ కాదు. ఇటువంటి ఆట ఒకటి స్పెయిన్ లో బుల్ ఫైట్ అనే పేరు బెట్టి ఆడతారు. ప్రపంచ పర్యాటకులు అందరూ దానిని చాల సంతోషంగా చూస్తారు. మన దేశపు ఉన్నత న్యాయస్థానంలో ఒకరు ఈ ఆట మంచిది కాదు, ఆపండి అని నివేదించారు. దరిమిలా న్యాయస్థానం  జల్లికట్టు ఆడకూడదు అని తేల్చి చెప్పింది. అందుకు నొచ్చుకున్న అరవలు ముఖ్య మంత్రి దగ్గరకు వెళ్లి స్తోత్ర పాఠాలు చదవలేదు. న్యాయస్థానంలో అప్పీల్ చేయలేదు. తమ భాష, సంస్కురుతి మీద కాదు తమ ఆటల మీద వ్యాఖ్యానించినా వారు సహించలేరు. తమ తల్లి నేర్పిన ఆటను మేము ఆడి తీరతాం అన్నారు. ఒకే సారి 19లక్షల మంది ముందుగా అనుకొని  కదిలి ‘మేము రోడ్ల మీద, ఎడ్లతో ఆడితే ఆపే బడ్లు ఎవరో రండి మీ అంతు తేలుస్తాం’ అన్నారు. విశాఖ పట్నంలో ఉన్న 7,000 మంది అరవ పిల్లలు విశాఖలో కూడ ఆ ఉద్యమానికి  అనుకూలంగా ఊరేగింపు తీయటం, అన్ని వీధులు తిరుగుతూ  జల్లికట్టు జై అని అనటం మనం చూసాము. చివరకు జల్లికట్టు ఆడుతున్న ఆ జనాన్ని చూసి ఉన్నత న్యాయస్థానం మౌనంగా ఉండిపోయింది.

తల్లి ఐ. సి. యు. లో ఉన్నా మన వారు మాత్రం మీనమేషాలు లెక్కపెట్టుతూనే ఉన్నారు.

                                      ఉద్యమ కార్యక్రమం

భాష అవసరం అన్ని రంగాలలో ఉంటేనే అది సజీవంగా ఉంటుంది. పద్యాలకూ, కవితలకూ పరిమితమైతే చాలు అనుకొంటే పొరపాటే. బడి, గుడి, రాబడి, ఏలుబడి, పలుకుబడి, సవ్వడి రంగాలలో తెలుగు వాడకం కోసం మనం నడుము కట్టుకొనవలసిన అవసరం వచ్చింది.

దీని కోసం నేల మీద ఎక్కడ ఉన్న వారమైనా కొంత కనీస కార్యక్రమం మీద ఉద్యమించాలనుకొన్నాము. తమ సంస్థల పేరు మీద కాని, వ్యక్తులుగా కాని ఈ పని చేయవచ్చని అనుకున్నాము. కాని దీనికి ప్రత్యెక నిర్మాణం ఉండాలని పెద్దలు ఆంజనేయరెడ్డి గారు సూచించారు. “హై కోర్ట్ ముఖ్య న్యాయమూర్తి దగ్గరికో, ఒక ప్రభుత్వ అధికారి దగ్గరికో మనం వెళ్లి కొన్ని విషయాలను అడిగితే అంత మాత్రాన సరిపోదు. తరువాత వారికి గుర్తు కూడ సక్రమంగా ఉండకపోవచ్చు. తమ క్రింది అధికారులకు తగు ఆదేశాలను ఇవ్వాలన్నా ఒక కాగితం మీద మన కోరికను తెలియచేయాల్సిందే. ఆ పరిస్థితిలో ఒక మనిషి పేరు మీద కన్న ఒక సంస్థ పేరు ఉంటే బాగుంటుంది” అన్నారు. పెద్దలు డా.మిత్ర, జొన్నవిత్తుల రామలింగేశ్వర రావు, గారపాటి ఉమామహేశ్వరరావు , దీర్ఘాసి విజయభాస్కర్, పులికొండ సుబ్బాచారి, టి.గౌరీ శంకర్, ఇతర ఆచార్యులు, చీఫ్ ఇంజనీర్లు, మీడియా మిత్రులు అందుకు ఒప్పుకున్నారు.  కాబట్టి ఉద్యమం కోసం సమావేశమైన మొదటి రోజే దీని మీద చర్చించి మన భాషోద్యమ సంస్థకు తెలుగు కూటమి అని పేరు పెట్టాము.

ఇది ఇప్పటికే ఉన్న వేల ఇతర తెలుగు సంస్థలకు పోటీ కాదు, ప్రత్యామ్నాయం కాదు. ఇది ఉద్యమ పనులను మాత్రమే చేపడుతుంది. ఇతరులు ఇందులో వ్యక్తులుగా పాల్గొనవచ్చును లేదా తమ సంస్థల బాధ్యులుగానే ఇందులో చేరవచ్చును. ఇక్కడ ఉద్యమ కార్యాలలో పాల్గొంటూనే తమ ఇతర కార్యక్రమాలను కొనసాగించవచ్చును. అన్ని ఖండాలలోని తెలుగు ప్రేమికులు ఐక్యంగా ఉద్యమించటానికి ఇది ఒక ఉమ్మడి వేదిక మాత్రమే.

తెలుగును కాపాడుకోవటానికి సామాన్య జనం కదలాలి. బెంగుళూరులో తెలుగు వారి కొట్లకు కూడ తెలుగులో పేరు పలకలను పెట్టనివ్వరు. జల్లికట్టు ఆటకు అరవలు కదిలి రక్షించుకోగలిగారు. మనం కదిలితే మన తల్లిని రక్షించుకొనగలం అన్న సంగతిని మామూలు జనానికి చేరవేయాలి. అందు కోసం వారిని కదిలించాలి.

ఈ మహా ఉద్యమంలో అందరు తెలుగు వారు పాల్గొనాలి. అన్ని మతాల, కులాల, పార్టీల, సంస్థల, ప్రాంతాల ప్రజలను కదిలిస్తేనే మనం విజయం సాధిస్తాం. ముందుగా కొంత కనీస కార్యక్రమాన్ని తీసుకొని కదులుదాం. ఎవరో వచ్చి ఏదో మన కోసం చేసిపెడతారు అనే భ్రమ నుంచి మనం బైటకు రావాలి. మనం కదిలి బజారులోకి వచ్చి సాధించుకోవాలి అనే సంప్రదాయాన్ని స్థాపించాలి.

దీని కోసం మనం నిర్మాణపరంగా కూడ పనులను చేపట్టాలి. ఒక చోట మీరు ఒక్కరే ఉన్నట్లు గమనిస్తారు. మరొక తెలుగు అభిమాని కోసం మీరున్న ప్రాంతం/పట్టణం/దేశం లో వెతకండి. తప్పక దొరుకుతాడు. తరువాత మీ ఇద్దరు కలిసి మరొకరిని వెతకండి. ముగ్గురు అవగానే ఆ ప్రాంతపు తెలుగు కూటమి cell (రవ్వ -శాఖ) ను మొదలుపెట్టండి. ఆ cell ప్రతి నెలకు/పక్షానికి ఒక సారి అయినా ముందే అనుకున్న తేదీ/వారం నాడు తప్పక కలవాలి. అయిపోయిన నెలలో ఏమి చేసారో సమీక్ష జరగాలి; వచ్చే నెలలో ఏమి చేయాలో తేల్చాలి.

ముందుగా మనం చేయగలిగిన పనులను తేల్చుకోవాలి:

కలిసి చేసే పనులకు కొన్ని మచ్చులు:

  1. తెలుగు కోసం చేసిన చట్టాలను ఉల్లంఘించిన చోట్ల స్పష్టమైన ఆధారాలతో న్యాయస్థానానికి వెళ్ళటం. ఇందులో ఏలూరులోని డా. గుంటుపల్లి శ్రీనివాస్ గారు చాల పని చేసారు.
  2. ఉల్లంఘించే అధికారి దగ్గరకు వెళ్లి ఆయన చట్ట వ్యతిరేక చర్యను ఆయనకు వ్రాత పూర్వకంగా ఇవ్వటం.
  3. ఆయన మారకపోతే సమాచార హక్కు చట్టాన్ని వాడటం, పై అధికారికి ఫిర్యాదు చేయటం.
  4. అన్ని మండలాలలోని కూటమి శాఖలు ఒకే సారి ఒక బ్యాంకు/సంస్థను ఎన్నుకొని తెలుగు వాడకం పై ఒత్తిడి తేవటం. దాని కార్యకలాపాలను బహిష్కరించమని వాడకందారులను బలవంతం చేయటం. గేటు దగ్గర అడ్డంగా నిలబడ్డ మనలను ఆ బ్రాంచి అధికారి పిలుస్తాడు. ఆయన గదిలోకి వెళ్లి ఆయనతో మర్యాదగానే మన ఉద్యమాన్ని వివరించాలి. మనం చెప్పాలి: లక్నోలో మీరు ఖాతా తెరిచే కాగితాలను హిందీలో ఇస్తారు. మంగుళూరులో పే ఇన్ స్లిప్ ను కన్నడంలో ఇస్తారు. కన్నడనాట రైలు టిక్కట్లు కూడ కన్నడ భాషలో ఉంటాయి. మదురైలో డి.డి. కోసం దరఖాస్తును తమిళంలో ఇవ్వకపోతే మీ మేనేజర్ను పట్టు పట్టి పదుగురు పరికిస్తుండగానే పట్టుకొని, పట్టపగలే పది పీకి,  పైన పెట్రోలు పోసి, పుల్లగీసి పైకి పంపి పరమ పవిత్రమైన పని, పండుగని తమ పరువును పెంచుకొన్నామని పరవశించి పోతారే! మీరు ఇక్కడ తెలుగులో ఎందుకు కాగితాలు ఇవ్వరు?

తలుచుకుంటే 42 లక్షల జనం ఉన్న చిత్తూరు జిల్లాలో నలుగురిని ఈ పనికి కదిలించగలం. అలానే రెండు రాష్ట్రాల్లో ఒకే సారి 15 చోట్ల ఒకే బ్యాంకు దగ్గరికి వారానికి ఒక సారి వెళ్లి ఆగకుండ వత్తిడి తెస్తే తప్పకుండ మార్పు వస్తుంది. మన అమ్మ నోట్లో మొదటి మందు బిళ్ళపడి కాస్త సరాళించుకొంటుంది.

  • విదేశాలకు వచ్చిన నాయకులను, అధికారులను, రచయితలను అక్కడి మన వారునిలదీయాలి.“ఇంకెన్నాళ్ళు మీరు జనాన్ని మోసం చేస్తారు? మీరు భాషోద్యమంలో ఎందుకు పాల్గొనరు?” అని అడగాలి.
  • ప్రతి సాహిత్య సమావేశం చివరలో భాషోద్యమ తీర్మానం ఉండాలి. తల్లి మాట తేనెల మూట, ఆమె కోసం మంచి చీరె కొన్నాం (పుస్తకం రాసాం) అని ఇంకెన్నాళ్ళు మంచం మీద ఉన్న తల్లిని మోసగిస్తారు? సాహిత్య ప్రక్రియలు కొనసాగుతూనే ఉండాలి; కాని వాటితో సరిపెట్టుకొనే ధోరణిని మాత్రం విడనాడాలి.
  • ముందుగా న్యాయవాదుల సంఘం ద్వారా జిల్లా జడ్జి గారిని కలవాలి. వినతి పత్రాన్ని ఇవ్వాలి. ఓ పది రోజుల తరువాత ఒక తెలుగు అభిమానమున్న మున్సిఫ్ మేజిస్ట్రేట్ ను ఎంచుకోవాలి. ఆయన దగ్గరకు నలుగురు నోటికి నల్లని గుడ్డను కట్టుకొని నాలుగు అట్టలు కట్టుకొని వెళ్లి బయట మౌనంగా నిలబడాలి. అట్టల మీద ౧. తెలుగంటే మీకు ఎందుకు అంత కోపం? ౨. తెలుగు తల్లిని చంపుతారా? ౩. మీరు తెలుగునాట ఉన్నారు. ఇంగ్లండ్, స్కాట్లాండ్, ఐర్లాండ్ లో కాదు. ౪. అయ్యా, తెలుగులో తీర్పులు ఇవ్వండి.   అది చూసి ఓ గుమస్తా న్యాయమూర్తికి చెప్పుతాడు. కాని ఆయన పట్టించుకోరు. పగలు ఆరా తీస్తారు ఇంకా ఉన్నారా అని. ఔను, ఉన్నారు అని గుమస్తా చెప్పుతాడు. సాయంత్రం బయటకు వచ్చేటప్పుడు ఇక పిలుస్తారు. అప్పుడు మనం వినయపూర్వకంగా ఆయన గారెకి విన్నవించాలి: 46 ఏండ్ల క్రిందనే మున్సిఫ్ మేజిస్ట్రేట్ కోర్ట్, సబ్ కోర్ట్, జిల్లా కోర్టులు తెలుగులో తీర్పులు ఇవ్వాలని స్పష్టమైన ప్రభుత్వ ఆదేశం వచ్చింది. న్యాయస్థానంలో క్రిమినల్ పనులు జరుగకూడదు కదా! 36 ఏండ్ల కిందనే ఆవుల సాంబశివరావు గారు తెలుగులో తీర్పులు ఇస్తూనే పోయారే. 2008 లోనే అధికార భాష సంఘం అధ్యక్షులు ప్రతి న్యాయమూర్తికి తెలుగులో తీర్పులు ఇవ్వమని ఒక వినతి పత్రాన్ని ఇచ్చారు. దానితో పాటు 22 తెలుగు తీర్పులను జత చేసారు.  వాటిలో ఆలుమగలు తగాదా పెట్టుకొని న్యాయస్థానానికి వెళ్ళితే విడాకులు ఇచ్చిన తీర్పు, పొలం తగాదాలో ఇచ్చిన తీర్పు, ఉద్యోగి నిర్లక్ష్యంపై తీర్పు వగైరాలు ఉండి అది ఒక గైడ్ లా ఉంటుంది. 222 ఏండ్ల కింద పుట్టిన బ్రౌన్ దొర ఇక్కడకు వచ్చి నేర్చుకొన్న తెలుగులో 190 ఏండ్ల కిందనే వరుసగా తెలుగులో తీర్పులు ఇచ్చుకుంటూ వెళ్ళాడు. ఇప్పుడు మీరు తెలుగులో తీర్పులు ఇవ్వలేకపోతుండటం భావ్యమా?  మీరు తెలుగు తల్లికి న్యాయం చేయండి.

ఇలా ఒకే న్యాయమూర్తి దగ్గరకు, కనీసం 15 జిల్లాలలో, వారానికి ఒక సారి వెళ్లి ప్రాధేయపడితే కొంత మార్పు వస్తుంది అని ఆశ. తల్లి నోట్లో మరో మందు బిళ్ళ వేసినట్లే.

  • మీ పరిస్థితిని పట్టి మీ ప్రాంతానికి వీలైన పనులను మీరు చేపట్టాలి.
  • ఒక కొట్టు పేరు పలకలో తెలుగు ప్రముఖంగా లేకపోతే మీరు దానిని సరిచేయించవచ్చు. దీని మీద కృష్ణమోహన్ గారు చాల విషయ సేకరణ చేసారు.
  • అంతటా చేయగలిగిన పనులను అందరం ఒకే సారి అనుకొని ఒక్కొక్క పనిని చేపట్టుకుంటూ వెళ్ళాలి. ఇంకా వివరాల కోసం ‘తెలుగే గొప్ప భాష’ పుస్తకం (telugukootami.org) లోని కణుపు ౭ ను చూడండి.
  • తెలుగు భాష ఉద్యమ వ్యాప్తి కోసం ఉత్తేజకరమైన పాటలు వ్రాయించాలి.
  • కేంద్ర ప్రభుత్వ కార్యాలయాలకు వెళ్లి ఆ ఆఫీసులకి సంబంధించిన దరఖాస్తులు, ఇతర ఫారాలు తెలుగులో ముద్రించి అందుబాటులో ఉంచాలని కోరాలి.
  • తెలుగు రాష్ట్రాల్లోని తెలుగు పంతుళ్ళను తెలుగు భాష పరిరక్షణ ఉద్యమ కార్యకర్తలగా కదిలించటానికి ప్రత్యేక కార్యాచరణ రూపొందించాలి.
  • ప్రతి నెలలోఒక రోజుని “తెలుగు భాషా దినము“ గా పాటించి ఆ రోజు ఊరేగింపులు, సభలు నిర్వహించాలి. ఆ రోజు ప్రజా ప్రతినిధులను, అధికారులను సభలకు పిలిచి తెలుగు నుడి ఎదుర్కొంటున్న సమస్యలని వారి ముందుంచాలి. ఆ నాటికీ ప్రభుత్వ కార్యాలాయాలలో తెలుగు అమలు తీరుపై నివేదికలు తెప్పించుకొని సభ ముందుంచాలి.
  • అదే సభలో తెలుగులో రూపొందిన కొత్త పదాలను చర్చకు పెట్టవలెను.
  • ఆ సభలో ఆ ఊరి వ్యాపారస్తుల్ని పిలిచి పేర్ల పలకల గురించి చర్చించాలి.
  • ఇవన్నీ జరగాలంటే ముందు జిల్లా స్థాయి కూటములు ఏర్పాటు కావాలి. ఇప్పుడు చురుకుగా పనిజేస్తున్న వారిని ఇందుకు బాధ్యులుగ చేయవచ్చు.
  • ఏ ఉద్యమం సాగాలన్నా కొంత నిధి అవసరం ఉంటుంది. తర్వాత కూటమి సమావేశాలలో ఈ విషయాన్ని చర్చించాలి.
  • అన్ని రంగాలలో పని చేస్తున్న తెలుగు వారిని కలిసి ఆ రంగాల్లో తెలుగు వాడకం మీద చర్చించాలి.
  • తెలుగు కూటమి కొరకు వలగూటిలో ఏర్పరిచిన telugukootami.org ను అందరికి తెలియజేయాలి.

ఒంటరిగా చేయగలిగిన పనులు

  1. ఇతర దేశాలలో ఉన్న వారు/ఇక్కడి వారు తెలుగుకు జరుగుతున్న అన్యాయాలపై సంబంధించిన నాయకుడికి లక్షల్లో emails పంపాలి. పోస్ట్ కార్డులు, రాయాలి. జనం ఉవ్వెత్తున కదులుతున్నారని తెలిస్తే ఎక్కువ మంది నాయకులు తమ చెడ్డ దారిని వదిలేస్తారు.
  2. మనం కూడ మారిన మనిషిగ అందరికి కనపడాలి. తలెత్తుకొని గర్వంగా తెలుగులో మాట్లాడాలి. ఎదుటి వారిని కూడ తెలుగులో గర్వంగా మాట్లాడమని చెప్పాలి. ఒక కొట్లో తెలుగులో మాట్లాడలేనివారు ఉంటే మరొక కొట్టుకు వెళ్ళాలి. బ్యాంకులలో, ఇతర చోట్లా తెలుగులోనే సంతకం పెట్టాలి. బ్యాంకు నుంచి మీకు ఊసు తెలుగులో ఉండాలి.
  3. కంపెనీ పేరు తెలుగులో రాసిఉన్న కాగితం అంటించిన మంచినీళ్ళ సీసానే కొనాలి. 3.5 కొట్ల తెలుగు వారు whatsapp లో చురుకుగా ఉన్నారని అంచనా. వివిధ మాధ్యమాల ద్వారా తెలుగు వారిని కదిలించి ఈ చిన్న విజయాన్ని సాధించినా మనకు మన మీద నమ్మకం ఏర్పడుతుంది. మిగిలిన వారు కూడ మనం కదిలితే తల్లిని కాపాడుకొనగలమని తెలుసుకుంటారు. వీవెన్ గారి దగ్గర చాల వివరాలు ఉన్నాయి.
  4. ఓ కె లాంటి ఊత పదాలను వాడకూడదు. సరే అనమని చెప్పాలి. చేపలికి అంకెను కూడ తెలుగులోనే చెప్పాలి, ఎదుటివారిని చెప్పమని కోరాలి.
  5. మన కంప్యూటర్లు, ఫోన్లలో తెలుగు కనపడాలి.

నిజంగా తెలుగు కోసం తపన ఉన్న వారు ఈ పుస్తకాలను చదవాలి:

తెలుగు రాష్ట్రాల్లో భాషా సంక్షోభం, తెలుగే గొప్ప భాష, ఒక తెలుగు కథ, తెలుగు దైవ భాషే, మాతృభాషే న్యాయం, బంగారు నాణేలు. ఈ పొత్తాలను మీరు telugukootami.org నుంచి దింపుకొనవచ్చు.

అన్ని ఖండాల అభిమానులు రచ్చబండలో చర్చించి, ముందుకు కదిలిన ఉద్యమకారులకు మెచ్చుకోళ్ళతో పాటు కాన్కలను ఈ విధంగా ఇవ్వాలి అని నిర్ణయించారు:

కొట్ల/కార్యాలయాల పేరు పలకల మీద తెలుగులో  రాయించినవారికి 5,000 రూ., ఉద్యమ పాట రాసినవారికి 5,000 రూ., నినాదం రాసిన వారికి 500 రూ., ఉద్యమ పద్యం బాగా పాడిన చిరంజీవికి 500 రూ., తీర్పరితో తెలుగులో తీర్పు ఇప్పించిన వారికి 5000 రూ.ప్రభుత్వ / ప్రభుత్వ రంగ సంస్థల కార్యాలయాలలో తెలుగు వాడకం మొదలు పెట్టిన వారికి 5,000 రూ.,  న్యాయస్థానంలో విన్నపాన్ని తెలుగులో ఇచ్చి వాదనలు కూడ తెలుగులో కావాలి అని కోరినవారికి 2,116 రూ., సమాచార హక్కు చట్టం ద్వారా తెలుగు కోసం పని చేసి సాధించిన ఉద్యమకారునికి 5,000 రూ., భాగ్యనగరంలో తెలుగును ఒక విషయంగా కూడ చెప్పని బడులను అధికారి దృష్టికి తెచ్చి తెలుగును చెప్పించటం మొదలు పెట్టించిన వారికి 5,000 రూ. కాన్కలు ఇవ్వటానికి నిర్ణయించాం. కాని వారు ముందుగా telugukootami.org లో తాము చేయబోయే పనిని తెలియజేయాలి; రవీంద్రనాథ్ (94408 01883) గారితో మాట్లాడాలి. ఇందులో శ్రీయుతులు తాళ్ళూరి జయశేఖర్, నరసింహప్ప, ఆంజనేయరెడ్డి లాంటి పెద్దలు మనకు వెన్నుదన్నుగా ఉన్నారు.

వెంకయ్య నాయుడు గారు, రమణ గారు, చిన జియ్యర్ స్వామి గారు లాంటి వారు కూడ తెలుగు ఉద్యమం ప్రతి పల్లెకు చేరాలి అంటున్నారు. ఈ నేపధ్యంలో 30 తెలుగు సంఘాలు కలిసి తెలుగు సంఘాల ఉమ్మడి వేదికగా ఏర్పడటానికి నందిని సిధారెడ్డి గారి లాంటి వారు పాటుపడ్డారు. ఇప్పుడు జిల్లాల స్థాయిలో కూడ వేదికల కోసం కదలాలి.

తెలుగులో బడి చదువుల మీద సరియైన అవగాహన ఉంటే, పిల్లలు తెలుగులో చదువవలిసిన అవసరాన్ని తల్లులకు మనం నమ్మకంగా చెప్పి ఒప్పించగలం. దీని కోసం ఒక చిన్న పుస్తకాన్ని త్వరలో నందివెలుగు ముక్తేశ్వర రావు గారు, వి. బాలసుబ్రహ్మణ్యం లాంటి వారి సహకారంతో తయారు చేసుకోవాలి. ఎక్కువ మంది పిల్లలు/తల్లిదండ్రులు ఉన్న చోట్లకు గారపాటి ఉమామహేశ్వర రావు గారిని పిలిచి మాట్లాడించాలి.

మీ ఆలోచనలను, మీ దగ్గర తెలుగు ఉద్యమంలో వచ్చిన ఇబ్బందులను, సాధించిన విజయాలను పంచుకుంటూనే ఉండండి.

తెలుగు సంఘాల ఉమ్మడి వేదిక పేరిట 30 తెలుగు సంఘాలు కలిసి ప్రతి నెల 2వ మరియు 4వ  శనివారాలలో మాపులు 7 గంటలకు జరిపే రచ్చబండలో పాల్గొనటానికి ఈ క్రింది లంకెను మీటండి: తెలుగుపై మీకున్న మమకారాన్ని చూపించుకొనండి.

https://meet.google.com/ste-jdoz-xbs

అందరం కలిసి పనిచేస్తే తప్పక గెలుస్తాం. మనది న్యాయమైన పోరాటం!

ఏఐ ఇమేజ్ జనరేషన్

ఏఐ ఇమేజ్ జనరేషన్ from

Raghu

@vennelacheekati

మీ దగ్గర ఒక మాయాపేటిక ఉందని ఊహించుకోండి . చేత్తో గీసే బొమ్మలు, పెయింటింగ్ లను, కెమెరాతో తీసే ఫోటోలు వంటి ప్రక్రియను ఈ మాయాపేటికే చేస్తే? దీన్నే ఏఐ ఇమేజ్ జనరేషన్ అంటాం. ఉదాహరణ – ‘ఇంద్రధనస్సు రంగు తోకతో ఊదారంగు పులి’ బొమ్మను గీయు అనే ఆదేశాన్ని ఇస్తే ఈ మాయాపేటిక ఎలా పని చేస్తుంది? ఇక్కడ ఆదేశాన్ని ప్రాంప్ట్ (prompt) అంటాం

1. నేర్చుకోవడం – ఇదివరకే వివిధ పనిముట్ల ద్వారా గీయబడిన లేదా తీయబడిన చిత్రాలను, ఫోటోలను, పెయింటింగ్స్ ను ఆ మాయాపేటికలో నిక్షిప్తమై ఉండాలి. మన చుట్టూ ఉన్న అనేక విషయాలను చూసి మనం ఏదైనా నైపుణ్యాన్ని ప్రాక్టీస్ చేయడం ద్వారా ఎలా నేర్చుకుంటామో, ఈ మాయాపేటిక కూడా అందులో నిక్షిప్తమై ఉన్న చిత్రాలను చూసి, ఎలా గీయాలో నేర్చుకుంటాది. దీన్నే మోడల్ ట్రైనింగ్ అంటాం. ఇలా ట్రైన్ చేయబడ్డ మోడల్స్ మనకి చాలానే అందుబాటులో ఉన్నాయి. ఉదాహరణకి – Midjourney, DALL·E-3, Stable Diffusion …ఇలా ఇంకెన్నో

2. మనం చెప్పేది వినడం – ఇదివరకే మాయా పేటికలో నిక్షిప్తమైన చిత్రాలను చూసిన తర్వాత మన ఆదేశాన్ని అనుసరిస్తూ చిత్రాన్ని లేదా బొమ్మని గీయడానికి ప్రయత్నం చేస్తుంది. ఇదివరకే పైన ఉదాహరించినట్టుగా, ఇక్కడ ఆదేశం అంటే ప్రాంప్ట్ (Prompt). మన ఆదేశాన్ని అనుసరించే ప్రక్రియను గైడెన్స్ (guidance/guidance scale) అని అంటాం.

3. మాయా చిత్రం – తర్వాత మీరు అడిగిన చిత్రాన్ని రూపొందించడానికి ఈ మాయాపేటిక తన మేధస్సును ఉపయోగిస్తుంది (దీన్నే కృత్రిమ మేధస్సు అని కూడా అనుకోవచ్చు). మనం ఇచ్చిన ఆదేశాన్ని అనుసరిస్తూ చిత్రాన్ని సృష్టించే ప్రక్రియలో పరిపూర్ణంగా లేని బొమ్మలు లేదా ఫోటోలు ఈ మాయాపేటక సృష్టించచ్చు. కాబట్టి మనం ఇచ్చే ఆదేశం క్లుప్తంగా, ఆ మాయాపేటికకు అర్థమైనట్టు చెబితే మళ్లీ ఆ ఇమేజ్ని జనరేట్ చేయడానికి ప్రయత్నిస్తుంది. దీన్నే ఇన్పుట్ స్ట్రెంత్ (Input Strength). మనం వాడే టూల్ ని బట్టి input strength, guidance scale మారుతూ ఉంటాయి. కొన్ని టూల్స్ లో వీటి అవసరం కూడా ఉండకపోవచ్చు…కేవలం ప్రాంప్ట్ ఇస్తే సరిపోతుంది.

4. మాయాపేటిక సృష్టి – పైన ఇచ్చిన ఆదేశాన్ని పలుమార్లు తనలో నిక్షిప్తమైన చిత్రాలను అనుసరిస్తూ మనకు ఇంద్రధనస్సు తోకతో ఉన్న ఊదారంగు పులిని చూపిస్తుంది. మనం వాడే టూల్ ని బట్టి ఈ మొత్తం ప్రక్రియకు కొంత సమయం పడుతుంది. (దీన్నే GPU processing time అని అంటాం. వీటి గురించి ముందు ముందు మరింత వివరంగా తెలుసుకుందాం) ఇప్పుడు ఈ మాయాపేటిికను AI అందాం. ఇందులో పలు రకాలు. ఇలా రెప్పపాటులో ఒక్క ఆదేశం తో డిజిటల్ మాధ్యమంలో మనకి కావలసిన పనులన్నిటిని చేయగల ఈ టెక్నాలజీని జనరేటివ్ ఏఐ (Generative AI) అంటాం. ఇలా prompts తో బొమ్మలను, ఫోటోలను సృష్టించబడ్డ వాటిని Generative AI Images అని అంటాం.